Anförande delårsrapport

Igår sammanträdde landstingsfullmäktige och på dagordningen stod bland annat delårsrapport 2 för 2012. Det är en av de starkaste delårsrapporterna som presenterats, såväl vad gäller ekonomi som måluppfyllelse.

Här är mitt anförande som hölls under debatten om delårsrapporten:

Ordförande, ledamöter


Jag vill börja med att yrka bifall till landstingsstyrelsens förslag till beslut.

Landstingsstyrelsens ordförande har tidigare berört det ekonomiska läget, så jag nöjer mig med att konstatera att målen för en långsiktig och uthållig finansiering av verksamheten nås.
God tillgänglighet är en viktig faktor för att nå det strategiska målet om god vård. När vi debatterade delårsbokslut 2 för 2011 kände jag en viss oro för tillgängligheten. Tillgänglighet är en färskvara och något som man ständigt måste arbeta med. 9 av 10 får vård inom vårdgarantins 90 dagar. Så såg det inte ut för några år sedan. Nu pratar vi om besök eller åtgärd inom 60 dagar. Vi kan se att jämfört med förra året har tillgängligheten förbättrats totalt sett.

Inom röntgen kan man se en tydlig förbättring och nästan alla får en undersökning inom 30 dagar. Vem minns inte när det var långa väntetider för en MR-undersökning?

Även den nationella patientenkäten som kom i dagarna visar att patienterna upplever en bättre tillgänglighet till behandling och operation jämfört med 2010.

84 % av patienterna får hjälp och kan lämna akutmottagningen inom 4 timmar. Också det en förbättring jämfört med förra året.

Lena kommer att beröra den goda tillgängligheten inom primärvården i sitt anförande.

Frågan är om de som inte varit i behov av vård vet hur pass mycket bättre tillgängligheten har blivit? Eller tror man att det fortfarande är långa väntetider för att få vård?

Men vi är inte nöjda ändå. Vår målsättning är att vård ska ges utan onödig fördröjning. Med andra ord en köfri vård. God tillgänglighet är grunden för en god vård. Som patient ska man känna sig trygg i att man får vård när man behöver den. Och det gäller även kroniskt sjuka.

I maj invigdes den nya strokeenheten på Höglandssjukhuset. Syftet är att ha en modern, säker strokevård med kortare vårdtider, färre inläggningar och återinläggningar. Strokeenheten ska ge ett snabbare akut omhändertagande av patienter med stroke, men också förutsättningar att utveckla vården för äldre som har flera sjukdomar. Genom en sammanhållen strokevård där man samlar akut vård och rehabilitering kan man redan se tydliga förbättringsresultat.

Ordförande,

För oss kristdemokrater börjar välfärden i familjen. Grunden i det förebyggande arbetet för ett hälsosamt liv, är att ge goda förutsättningar för föräldraskapet. I detta arbete är familjecentraler en viktig del med stöd och rådgivning för föräldrar. Arbetet med att det ska finnas minst en familjecentral i varje kommun pågår och planering sker för familjecentraler i Habo, Aneby, Värnamo, Gislaved, Smålandsstenar, Vaggeryd och Rosenlund. Det är något som jag är mycket glad över. När vi summerar mandatperioden hoppas jag att det finns minst en familjecentral i varje kommun.

Tyvärr är det allt för många barn som inte mår så bra som vi skulle önska. Det är viktigt att tidigt fånga upp barn och unga som lider av psykisk ohälsa, för att i ett tidigt skede kunna sätta in rätt stöd och insatser. För att klara detta måste vi sätta barnets, ungdomens, behov i centrum och samverka för att kunna ge bästa stöd och hjälp. I augusti öppnade barn- och ungdomshälsan i Huskvarna. Där kan barn och ungdomar mellan 6 och 18 år som bor i Jönköping, Mullsjö och Habo få stöd, råd och behandling för lindrig psykisk ohälsa. Även föräldrar kan vända sig hit. Problemen kan handla om exempelvis ångest, stress, oro,~kriser eller relationsproblem. På barn- och ungdomshälsan arbetar personal från~Landstinget i Jönköpings län och socialtjänsten i Jönköpings kommun. Målsättningen är att motsvarande verksamhet ska starta i söder och på Höglandet. Genom samverkan minskar vi risken för att någon faller mellan stolarna. Istället kan vi erbjuda en hel soffa.

Ordförande,

Arbetet med utvecklingsplanen för psykiatrin fortgår. Utvecklingsmedlen har hittills använts för att täcka kostnader för en psykiater per sjukvårdsområde. De 10 miljoner som finns avsatta för årets utvecklingsarbete kommer att användas fullt ut.

Den nationella patientenkäten visar, trots att det är litet svarsunderlag, att den patientupplevda kvaliteten inom psykiatrisk öppenvård är något lägre jämfört med 2011. Det gäller bland annat tillgänglighet och förtroende. Inom den psykiatriska slutenvården är det omvända förhållanden och Landstinget når ett resultat som är näst bäst i landet. Där upplever patienterna en högre kvalitet när det gäller bland annat tillgängligheten och nyttan med vården man fått, jämfört med 2011. Vi kan se att utvecklingsarbetet inom psykiatrin ger resultat och att den planerade förstärkningen av psykiatrins öppenvård under 2013 behövs.