Budgetdebatt i dagarna 2

Årets budgetfullmäktige är precis avslutat och efter två dagars debatt, 152 yrkanden och 23 voteringar har vi nu antagit Budget 2013. Nytt för årets debatt var att budgeten debatterades i tre avsnitt; 1, Övergripande, ekonomi, styrning 2, Hälso- och sjukvård 3, Regional utveckling. Varje avsnitt inleddes med partianföranden.

Här är mitt övergripande budgetanförande:

Anförande budget 2013


Ordförande, ledamöter

Den politiska majoriteten i Landstinget lägger en budget som tar ansvar för framtiden. Vi lägger en budget som tar ansvar för att kunna ge länsinvånarna bästa vård och garanterar länsinvånarnas behov till god och tillgänglig vård idag, imorgon och i övermorgon. Vi tar ansvar för utveckla kollektivtrafiken och kulturen. Detta gör vi utan att skjuta över kostnader för dagens verksamhet på våra barnbarn. Vi tar ansvar.

Under 2012 inledde Landstinget en kraftsamling inom bland annat hälso- och sjukvård för äldre, egenvård, patientsäkerhet och e-hälsa för att minska kostnader under kommande år. Utgångspunkten i detta arbete är folkhälsa och partnerskap med patienten. En avgörande faktor för detta arbete är ökad samverkan både inom Landstinget och med länets kommuner. Kraftsamlingen fortsätter under 2013. Landstinget behöver anpassa kostnaderna och förstärka intäkterna med sammanlagt cirka 200 miljoner kronor under 2014-2016 om förslaget till nytt skatteutjämningssystem införs. Det behövs också effektiviseringar för att möta nödvändiga resursförstärkningar inom prioriterade områden. Kraftsamlingen är ett strategiskt viktigt arbete för att uppnå bättre folkhälsa och bättre vård till lägre kostnader.

Den nya ersättningsmodellen för specialiserad vård som införs 2013 är en viktig del för att klara framtidens vård och god ekonomisk hushållning. Torbjörn Eriksson återkommer senare i debatten till detta.

Ordförande,

I mitt anförande tar jag min utgångspunkt i de grundläggande värderingarna och de övergripande strategiska målen.

För oss kristdemokrater börjar välfärden i familjen. Grunden i det förebyggande arbetet för ett hälsosamt liv är att ge goda förutsättningar för föräldraskapet. Här har uppbyggnaden av familjecentraler en viktig funktion med stöd och rådgivning. Vi tar nu krafttag för att starta familjecentraler i de kommuner som ännu inte har en familjecentral. Under 2013 planeras utbyggnad av familjecentraler i Gislaved, Värnamo, Aneby och Habo.

För att lyfta barnperspektivet i Landstingets verksamhet inför vi från och med 2013 ett så kallat barnbokslut. I barnbokslutet samlas fakta och information kring barn och ungas situation och levnadsvillkor i Jönköpings län.

Patientsäkerhet handlar i grunden om bemötande. I mötet mellan patienten och vårdpersonalen läggs grunden för den fortsatta vårdprocessen. Det är inte svårare än så att man som patient ska bemötas med respekt och värdighet utifrån sin unika situation och sina unika behov. För oss kristdemokrater är detta en självklarhet och det handlar i grunden om människosyn och människovärde. Ett gott bemötande är A och O för en god och säker vård och bemötandefrågorna måste alltid stå i centrum. Därför måste man ständigt arbeta med att motverka alla former av diskriminering. Under nästa år läggs ett särskilt fokus på jämställdhet och HBTQ.

Det är viktigt att öka kompetensen kring HBTQ-frågor. Trots att HBTQ-personer som grupp har större vårdbehov än befolkningen i stort är det många som undviker att söka vård på grund av ett kränkande och diskriminerande bemötande. Det är inte acceptabelt. Alla ska bemötas med respekt och värdighet!

Vi kommer att fortsätta att ha fokus på att förbättra patientsäkerheten för att minska enskilda personers lidande, men också för att kunna använda våra gemensamma resurser på bästa sätt.

Ordförande,

Budget och flerårsplan handlar om att lägga grunden för framtidens vård som ska möta både förväntningar och utmaningar. Förväntningar i form av att det i dag är möjligt att genomföra behandlingar och ingrepp som hade varit otänkbara för tidigare generationer. Tidigare dödliga sjukdomar kan i högre grad botas, och mycket lidande kan förhindras. Till exempel har överlevnaden i cancer ökat den senaste 40-årsperioden och fortsätter öka tack vare bättre diagnostik och effektivare behandling. Förväntningar i form av ny medicinsk teknik, behandlingar och läkemedel som ger fler människor möjligheten till ett gott liv.

Och förväntningarna ökar. Det är inte bara individers underliggande behov som styr efterfrågan på vård, utan även vad de förväntar sig av vården och patienterna är i dag mer informerade. Dessa förväntningar höjs i takt med ökat välstånd och yngre har idag högre krav på vården än äldre.

Utmaningar i form av en allt åldrande befolkning som ska försörjas av färre samtidigt som nya läkemedel, behandlingsmetoder och medicinsk teknik ger möjligheter. En ekvation som inte är alldeles enkel att lösa och som ställer krav på oss som politiker och profession, men också på gemene man.

Det går inte att underskatta vikten av ett hälsofrämjande och förebyggande arbete för att minska framtida vårdbehov. Det är ett perspektivskifte i hälso- och sjukvården som kräver nya arbetssätt, men ställer också krav på oss som invånare. Det krävs att vi tar ett större ansvar för vår egen hälsa genom en sundare livsstil men också att vården identifierar patienter med ökad risk för sjukdom och jobbar aktivt med dem innan deras situation förvärrats.

Det kräver också att vi som gemene man har en större kunskap om egenvård. Att vi vet vad vi kan bota själva och när vi behöver söka hjälp av vården och på vilken vårdnivå. Här är sjukvårdsrådgivning via nätet och per telefon en viktig faktor, liksom utvecklingen av Mina hälsotjänster. På så sätt kan vårdens resurser användas till dem med störst behov.

Patienten måste också tillåtas att bli mer delaktig i vården. Erfarenheter visar att då patienten utifrån sina egna villkor kan delta aktivt i planeringen och genomförandet av sin egen vård uppnås resultat som tidigare inte varit möjliga att nå. Detta ställer krav på förändrat arbetssätt och sätter bemötandefrågorna i fokus. Jag lyssnade till en yngre kvinna med Parkinson som synliggjorde detta på ett bra och tänkvärt sätt. Hon sa ungefär så här; ”om årets 8765 timmar egenvård ska fungera måste den årliga timman hos läkaren hålla hög kvalitet. Vården måste bygga på kommunikation, ömsesidig respekt och förståelse och läkaren måste våga överlåta ansvar till patienten.”

Öppna jämförelser är ett viktigt verktyg i utvecklings- och förbättringsarbetet. Idag presenteras årets Öppna jämförelser. 169 indikatorer som visar hur vårt landsting står sig jämfört med övriga landsting när det gäller tillgänglighet, behandlingsresultat, läkemedel och ekonomi. Sammantaget visar Öppna jämförelser att för sjätte året i rad placerar sig Landstinget i Jönköpings län topp. Det är ett kvitto på att i vårt landsting jobbar engagerade och duktiga medarbetare som ger länsinvånarna god vård av hög kvalitet. Men också att det finns förbättringsområden att arbeta med.

Ordförande,

Vi kristdemokrater har tillsammans med övriga i majoriteten tre prioriterade områden för mandatperioden. Dessa områden är psykiatri, cancervård och tillgänglighet. Jag återkommer till detta i debatten om hälso- och sjukvård.

Till sist vill jag för Kristdemokraternas landstingsgrupp yrka bifall till budget- och flerårsplan.