Igår var jag övertygad om att IFK:s första hemmaseger för säsongen skulle komma. Åkte upp till Norrköping för att få se den med egna ögon och kunna jubla tillsammans med alla andra som längtat efter den första hemmasegern. Men, det blev inget jubel. Det fastnade i halsen. Slutade i frustration. 0-0 hemma mot Väsby känns som en svidande förlust. Särskilt när IFK var så dominerande och skapade chans på chans. Ska det vara så himla svårt att peta in bolluschlingen i mål?!?
Fler kommentarer om matchen hittar du här.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar