tisdag, juni 26, 2012
Debatt om Framtidens sjukvård
Här är mitt anförande i debatten om Framtidens sjukvård som hölls på Landstingsfullmäktige:
Framtidens sjukvård
Ordförande, ledamöter
Framtidens sjukvård – en rubrik som både inrymmer förväntningar och utmaningar. Förväntningar i form av att det i dag är möjligt att genomföra behandlingar och ingrepp som hade varit otänkbara för tidigare generationer. Tidigare dödliga sjukdomar kan i högre grad botas, och mycket lidande kan förhindras. Till exempel har överlevnaden i cancer ökat den senaste 40-årsperioden och fortsätter öka tack vare bättre diagnostik och effektivare behandling. Förväntningar i form av ny medicinsk teknik, behandlingar och läkemedel som ger fler människor möjligheten till ett gott liv.
Och förväntningarna ökar. Det är inte bara individers underliggande behov som styr efterfrågan på vård, utan även vad de förväntar sig av vården och patienterna är i dag mer informerade. Dessa förväntningar höjs i takt med ökat välstånd och yngre har idag högre krav på vården än äldre.
Utmaningar i form av en allt åldrande befolkning som ska försörjas av färre samtidigt som nya läkemedel, behandlingsmetoder och medicinsk teknik ger möjligheter. En ekvation som inte är alldeles enkel att lösa och som ställer krav på oss som politiker och profession, men också på gemene man.
Framtidens sjukvård - En rubrik som kan omfatta hur många områden och intressanta frågeställningar som helst. Jag tänkte kort beröra några områden.
De flesta rapporter och artiklar som skrivs om framtidens sjukvård lyfter fram vikten av ett hälsofrämjande och förebyggande arbete för att minska framtida vårdbehov. Det ger ett perspektivskifte i hälso- och sjukvården som kräver nya arbetssätt, men ställer också krav på oss som invånare. Det krävs att vi tar ett större ansvar för vår egen hälsa genom en sundare livsstil men också att vården identifierar patienter med ökad risk för sjukdom och jobbar aktivt med dem innan deras situation förvärrats.
Det kräver också att vi som gemene man har en större kunskap om egenvård. Att vi vet vad vi kan bota själva och när vi behöver söka hjälp av vården och på vilken vårdnivå. Här är sjukvårdsrådgivning via nätet och per telefon en viktig faktor, liksom utvecklingen av Mina hälsotjänster. På så sätt kan vårdens resurser användas till dem med störst behov.
En annan fråga som ständigt återkommer är frågan om att koncentrera vård. Har vi råd och kompetens att tillhandahålla all vård så nära patientens bostadsort som möjligt? Det handlar inte bara om att använda resurser på bästa sätt, utan också om kvalitet i vården och patientsäkerhet. Det här är en fråga som kan komma att skapa en del debatt i framtiden och då krävs politiskt mod när beslut ska tas. Jag tror även att det inom en snar framtid kommer att finnas ett nät av ambulanshelikoptrar över hela Sverige då högspecialiserad vård ges på färre ställen, vilket ställer krav på snabba och säkra patienttransporter.
En tredje fråga som lyfts fram är E-hälsa som både kan stärka patientens delaktighet och öka tillgängligheten, men också kan bidra till utveckling och effektivisering av vården och ökad patientsäkerhet. Förväntningarna på utvecklingen av E-hälsa är stor. Ordförande, det skulle vara intressant med en seminariedag för fullmäktige om E-hälsa.
Ett fjärde område som ofta lyfts fram är partnerskap med patienten, att göra patienten mer delaktig i vården. Erfarenheter visar att då patienten utifrån sina egna villkor kan delta aktivt i planeringen och genomförandet av sin egen vård uppnås resultat som tidigare inte varit möjliga att nå. Detta ställer krav på förändrat arbetssätt och sätter bemötandefrågorna i fokus. Frågan om vem som äger journalen är central, är det patienten eller vårdgivaren?
Hur ska vi då klara att finansiera de ökade behoven, kraven, förväntningarna och utvecklingen av vården?
I maj kom McKinseys Sverigerapport 2012 och man skriver bland annat det kommer att vara nödvändigt att producera mer vård med samma eller mindre resurser samtidigt som de medicinska resultaten förbättras för att kunna säkerställa sjukvårdssystemets ekonomiska stabilitet och en långsiktigt hållbar vård. Detta ska åstadkommas genom att arbetet struktureras på ett mer effektivt sätt och med andra stödstrukturer. McKinseyrapporten menar att Sverige kan finansiera både ökad efterfrågan och samtidigt förbättra kvaliteten på vården genom att arbeta långsiktigt med produktivitetsfrågor. Man menar att sjukvården behöver nya modeller för att leverera effektiv vård och pekar ut fem viktiga åtgärdsområden: 1) identifiera nya arbetssätt, 2) standardisera arbetssätt, 3) koncentrera vård, 4) skapa ersättningssystem som stödjer effektiv vård samt 5) upphandling.
För mig låter inte det som något omöjligt uppdrag. Jag tror även att vi inom framtidens sjukvård kommer att arbeta mer med hälsoekonomi för att kunna göra rätt prioriteringar så att resurserna omfördelas och styrs dit behoven är störst. Som kristdemokrat utgår jag från att framtidens sjukvård är offentligt och solidariskt finansierad, men att det kan finnas en mångfald av vårdgivare. Att vården är jämlik och ges efter behov. Att vården präglas av ett gott och värdigt bemötande, hög kvalitet och patientsäkerhet där patienten är delaktig.
OBS! Detta är manus, men det talade ordet gäller.
Framtidens sjukvård
Ordförande, ledamöter
Framtidens sjukvård – en rubrik som både inrymmer förväntningar och utmaningar. Förväntningar i form av att det i dag är möjligt att genomföra behandlingar och ingrepp som hade varit otänkbara för tidigare generationer. Tidigare dödliga sjukdomar kan i högre grad botas, och mycket lidande kan förhindras. Till exempel har överlevnaden i cancer ökat den senaste 40-årsperioden och fortsätter öka tack vare bättre diagnostik och effektivare behandling. Förväntningar i form av ny medicinsk teknik, behandlingar och läkemedel som ger fler människor möjligheten till ett gott liv.
Och förväntningarna ökar. Det är inte bara individers underliggande behov som styr efterfrågan på vård, utan även vad de förväntar sig av vården och patienterna är i dag mer informerade. Dessa förväntningar höjs i takt med ökat välstånd och yngre har idag högre krav på vården än äldre.
Utmaningar i form av en allt åldrande befolkning som ska försörjas av färre samtidigt som nya läkemedel, behandlingsmetoder och medicinsk teknik ger möjligheter. En ekvation som inte är alldeles enkel att lösa och som ställer krav på oss som politiker och profession, men också på gemene man.
Framtidens sjukvård - En rubrik som kan omfatta hur många områden och intressanta frågeställningar som helst. Jag tänkte kort beröra några områden.
De flesta rapporter och artiklar som skrivs om framtidens sjukvård lyfter fram vikten av ett hälsofrämjande och förebyggande arbete för att minska framtida vårdbehov. Det ger ett perspektivskifte i hälso- och sjukvården som kräver nya arbetssätt, men ställer också krav på oss som invånare. Det krävs att vi tar ett större ansvar för vår egen hälsa genom en sundare livsstil men också att vården identifierar patienter med ökad risk för sjukdom och jobbar aktivt med dem innan deras situation förvärrats.
Det kräver också att vi som gemene man har en större kunskap om egenvård. Att vi vet vad vi kan bota själva och när vi behöver söka hjälp av vården och på vilken vårdnivå. Här är sjukvårdsrådgivning via nätet och per telefon en viktig faktor, liksom utvecklingen av Mina hälsotjänster. På så sätt kan vårdens resurser användas till dem med störst behov.
En annan fråga som ständigt återkommer är frågan om att koncentrera vård. Har vi råd och kompetens att tillhandahålla all vård så nära patientens bostadsort som möjligt? Det handlar inte bara om att använda resurser på bästa sätt, utan också om kvalitet i vården och patientsäkerhet. Det här är en fråga som kan komma att skapa en del debatt i framtiden och då krävs politiskt mod när beslut ska tas. Jag tror även att det inom en snar framtid kommer att finnas ett nät av ambulanshelikoptrar över hela Sverige då högspecialiserad vård ges på färre ställen, vilket ställer krav på snabba och säkra patienttransporter.
En tredje fråga som lyfts fram är E-hälsa som både kan stärka patientens delaktighet och öka tillgängligheten, men också kan bidra till utveckling och effektivisering av vården och ökad patientsäkerhet. Förväntningarna på utvecklingen av E-hälsa är stor. Ordförande, det skulle vara intressant med en seminariedag för fullmäktige om E-hälsa.
Ett fjärde område som ofta lyfts fram är partnerskap med patienten, att göra patienten mer delaktig i vården. Erfarenheter visar att då patienten utifrån sina egna villkor kan delta aktivt i planeringen och genomförandet av sin egen vård uppnås resultat som tidigare inte varit möjliga att nå. Detta ställer krav på förändrat arbetssätt och sätter bemötandefrågorna i fokus. Frågan om vem som äger journalen är central, är det patienten eller vårdgivaren?
Hur ska vi då klara att finansiera de ökade behoven, kraven, förväntningarna och utvecklingen av vården?
I maj kom McKinseys Sverigerapport 2012 och man skriver bland annat det kommer att vara nödvändigt att producera mer vård med samma eller mindre resurser samtidigt som de medicinska resultaten förbättras för att kunna säkerställa sjukvårdssystemets ekonomiska stabilitet och en långsiktigt hållbar vård. Detta ska åstadkommas genom att arbetet struktureras på ett mer effektivt sätt och med andra stödstrukturer. McKinseyrapporten menar att Sverige kan finansiera både ökad efterfrågan och samtidigt förbättra kvaliteten på vården genom att arbeta långsiktigt med produktivitetsfrågor. Man menar att sjukvården behöver nya modeller för att leverera effektiv vård och pekar ut fem viktiga åtgärdsområden: 1) identifiera nya arbetssätt, 2) standardisera arbetssätt, 3) koncentrera vård, 4) skapa ersättningssystem som stödjer effektiv vård samt 5) upphandling.
För mig låter inte det som något omöjligt uppdrag. Jag tror även att vi inom framtidens sjukvård kommer att arbeta mer med hälsoekonomi för att kunna göra rätt prioriteringar så att resurserna omfördelas och styrs dit behoven är störst. Som kristdemokrat utgår jag från att framtidens sjukvård är offentligt och solidariskt finansierad, men att det kan finnas en mångfald av vårdgivare. Att vården är jämlik och ges efter behov. Att vården präglas av ett gott och värdigt bemötande, hög kvalitet och patientsäkerhet där patienten är delaktig.
OBS! Detta är manus, men det talade ordet gäller.
fredag, juni 22, 2012
tisdag, juni 19, 2012
Inlägg i debatten om delårsrapport 1, 2012
Landstingsfullmäktige sammanträder i dagarna två. På förmiddagen idag har vi debatterat delårsrapport 1 för 2012 och den debatten är inte avslutad ännu.
Här är mitt anförande i debatten om delårsrapporten:
Ordförande, ledamöter
Jag vill börja med att yrka bifall till Landstingsstyrelsens förslag till beslut.
Landstingsstyrelsens ordförande har tidigare berört det ekonomiska läget. Jag kan konstatera att målen för en långsiktig och uthållig finansiering nås. Vi kristdemokrater och övriga partier i majoriteten tar ansvar för ekonomin och lånar inte av kommande generationer för att kunna ge en god vård till våra invånare. Men, det är ett problem att den specialiserade vårdens kostnader överstiger budget med 66 miljoner kronor och vi följer detta noga. En översyn av resursfördelningssystemet sker nu inför budget 2012.
Som patient vill man vara säker på att man kan få vård när man behöver det. Det skapar trygghet. Regeringens och landstingsmajoritetens satsningar på ökad tillgänglighet under de gångna åren har gett resultat. Hur ser det då ut? Jo, nio av tio får vård inom vårdgarantins 90 dagar. 85 procent av patienterna fick sitt första besök inom 60 dagar, 96 procent av patienterna fick undersökning inom specialiserad vård inom 30 dagar och 80 procent av patienterna fick operation inom 60 dagar. Nästan 100 procent får en undersökning på röntgen inom 30 dagar. I snitt har 84 procent av patienterna fått hjälp och lämnat akutmottagningen inom fyra timmar, även om det skiljer sig något åt mellan de tre akutmottagningarna.
Det är ett perspektivskifte. Innan kömiljarden infördes fanns inte ens en totalbild över hur många patienter som väntade på vård. Nu vet vi. För bara några år sedan var fokus på hur många som väntat mer än 90 dagar på besök eller behandling, nu pratar vi om 60 och 30 dagar. Men målsättningen måste vara högre än så. Målsättningen måste vara att vård ska ges utan onödig fördröjning och att diskussioner om väntetider och köer blir överflödig. Med andra ord en köfri vård. Men för att nå dit krävs fortsatt målmedvetet, aktivt och strategiskt arbete. God tillgänglighet är en färskvara. Det går aldrig att slå sig till ro. Man måste ständigt ha koll på väntetiderna.
Utfallet av kömiljarden för de fyra första månaderna är 6 miljoner bättre än budget och ett resultat av verksamhetens strategiska och målmedvetna arbete. Av de 15 miljoner som avsatts för att klara tillfälliga kapacitetsförstärkningar för hög tillgänglighet, har hittills 1,4 miljoner använts för ortopedi, kirurgi, hudsjukvård och obesitasoperationer. 7 miljoner har reserverats för vårdgarantiremisser för köp inom ortopedi.
Ordförande,
Vårdskador betyder både mänskligt och ekonomiskt lidande för den som drabbas och för vården innebär det stora kostnader som hade kunnat användas till annan vård. En grundläggande del i patientsäkerhetsarbetet är att personalen är rätt klädd och följer basala hygienrutiner. Det är en viktig del i att förebygga spridningen av multiresistenta bakterier. Den fjärde nationella mätningen av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler våren 2012 visar att Landstinget i Jönköpings län fortsatt ligger i den nationella toppen. MEN, jämfört med höstens nationella mätning försämrades resultatet för följsamhet till basala hygienrutiner något, från 88 procent till 85 procent. Det duger inte! Det ska vara 100 procents följsamhet för hygienreglerna. Det ska sitta i ryggmärgen.
Resultatet av den nionde nationella mätningen av vårdrelaterade infektioner på sjukhus visar att 7,9 procent av Landstingets sjukhusvårdade patienter hade en vårdrelaterad infektion vid mättillfället. Det är en av de lägsta siffrorna hittills i länet. Motsvarande siffra för riket var 8,9 procent.
Ordförande,
I maj invigdes länets första blodbuss. Blodbussen är en viktig satsning för att underlätta för fler att bli blodgivare. Att ge blod är en viktig solidaritetshandling som räddar liv. Inte minst kan det bli fler blodgivare i de kommuner som inte har en ”tapp” och på landsbygden genom blodbussen. Är du blodgivare? Jag är det.
I maj invigdes också en av Sveriges modernaste sjukhusbyggnader – hus 36 i Eksjö. Hus 36 inryms ett modernt kök, en ny strokeenhet, utökad möjlighet till dialysvård och en medicinavdelning med bland annat njursjukvård. Det är en satsning på 190 miljoner kronor som nu är klar och det är inte alla landsting som klarar liknande investeringar genom egen finansiering.
Genom att skapa en ny strokeenhet på Höglandssjukhuset kan strokevården på Höglandet förbättras genom en sammanhållen strokevårdkedja. Man följer patienten från första minuten till utskrivning, vilket ger en helhetssyn på patientens behov då både det akuta omhändertagandet och rehabiliteringen finns i samma lokaler.
Till sist vill jag säga något om arbetet med ”de mest sjuka äldre”. Det finns ca 300 000 personer över 65 år med stora behov av vård och omsorg. Det är en prioriterad fråga för oss kristdemokrater att dessa personer får en god och värdig vård. Socialminister Göran Hägglund och äldreminister Maria Larsson har initierat en satsning på 4,3 miljarder under mandatperioden för att förbättra vården av de mest sjuka äldre. Aldrig har en så stor satsning gjorts på denna grupp. En satsning på dem med störst behov. En äldresamordnare har utsetts och en överenskommelse har tecknats mellan Socialdepartementet och SKL som syftar till att förbättra vården och omsorgen genom att samordna och förbättra vårdprocesser i samverkan mellan kommuner och landsting för våra äldre med störst behov av vård och omsorg. Detta är ett arbete som jag kommer att följa mycket noga.
Här är mitt anförande i debatten om delårsrapporten:
Ordförande, ledamöter
Jag vill börja med att yrka bifall till Landstingsstyrelsens förslag till beslut.
Landstingsstyrelsens ordförande har tidigare berört det ekonomiska läget. Jag kan konstatera att målen för en långsiktig och uthållig finansiering nås. Vi kristdemokrater och övriga partier i majoriteten tar ansvar för ekonomin och lånar inte av kommande generationer för att kunna ge en god vård till våra invånare. Men, det är ett problem att den specialiserade vårdens kostnader överstiger budget med 66 miljoner kronor och vi följer detta noga. En översyn av resursfördelningssystemet sker nu inför budget 2012.
Som patient vill man vara säker på att man kan få vård när man behöver det. Det skapar trygghet. Regeringens och landstingsmajoritetens satsningar på ökad tillgänglighet under de gångna åren har gett resultat. Hur ser det då ut? Jo, nio av tio får vård inom vårdgarantins 90 dagar. 85 procent av patienterna fick sitt första besök inom 60 dagar, 96 procent av patienterna fick undersökning inom specialiserad vård inom 30 dagar och 80 procent av patienterna fick operation inom 60 dagar. Nästan 100 procent får en undersökning på röntgen inom 30 dagar. I snitt har 84 procent av patienterna fått hjälp och lämnat akutmottagningen inom fyra timmar, även om det skiljer sig något åt mellan de tre akutmottagningarna.
Det är ett perspektivskifte. Innan kömiljarden infördes fanns inte ens en totalbild över hur många patienter som väntade på vård. Nu vet vi. För bara några år sedan var fokus på hur många som väntat mer än 90 dagar på besök eller behandling, nu pratar vi om 60 och 30 dagar. Men målsättningen måste vara högre än så. Målsättningen måste vara att vård ska ges utan onödig fördröjning och att diskussioner om väntetider och köer blir överflödig. Med andra ord en köfri vård. Men för att nå dit krävs fortsatt målmedvetet, aktivt och strategiskt arbete. God tillgänglighet är en färskvara. Det går aldrig att slå sig till ro. Man måste ständigt ha koll på väntetiderna.
Utfallet av kömiljarden för de fyra första månaderna är 6 miljoner bättre än budget och ett resultat av verksamhetens strategiska och målmedvetna arbete. Av de 15 miljoner som avsatts för att klara tillfälliga kapacitetsförstärkningar för hög tillgänglighet, har hittills 1,4 miljoner använts för ortopedi, kirurgi, hudsjukvård och obesitasoperationer. 7 miljoner har reserverats för vårdgarantiremisser för köp inom ortopedi.
Ordförande,
Vårdskador betyder både mänskligt och ekonomiskt lidande för den som drabbas och för vården innebär det stora kostnader som hade kunnat användas till annan vård. En grundläggande del i patientsäkerhetsarbetet är att personalen är rätt klädd och följer basala hygienrutiner. Det är en viktig del i att förebygga spridningen av multiresistenta bakterier. Den fjärde nationella mätningen av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler våren 2012 visar att Landstinget i Jönköpings län fortsatt ligger i den nationella toppen. MEN, jämfört med höstens nationella mätning försämrades resultatet för följsamhet till basala hygienrutiner något, från 88 procent till 85 procent. Det duger inte! Det ska vara 100 procents följsamhet för hygienreglerna. Det ska sitta i ryggmärgen.
Resultatet av den nionde nationella mätningen av vårdrelaterade infektioner på sjukhus visar att 7,9 procent av Landstingets sjukhusvårdade patienter hade en vårdrelaterad infektion vid mättillfället. Det är en av de lägsta siffrorna hittills i länet. Motsvarande siffra för riket var 8,9 procent.
Ordförande,
I maj invigdes länets första blodbuss. Blodbussen är en viktig satsning för att underlätta för fler att bli blodgivare. Att ge blod är en viktig solidaritetshandling som räddar liv. Inte minst kan det bli fler blodgivare i de kommuner som inte har en ”tapp” och på landsbygden genom blodbussen. Är du blodgivare? Jag är det.
I maj invigdes också en av Sveriges modernaste sjukhusbyggnader – hus 36 i Eksjö. Hus 36 inryms ett modernt kök, en ny strokeenhet, utökad möjlighet till dialysvård och en medicinavdelning med bland annat njursjukvård. Det är en satsning på 190 miljoner kronor som nu är klar och det är inte alla landsting som klarar liknande investeringar genom egen finansiering.
Genom att skapa en ny strokeenhet på Höglandssjukhuset kan strokevården på Höglandet förbättras genom en sammanhållen strokevårdkedja. Man följer patienten från första minuten till utskrivning, vilket ger en helhetssyn på patientens behov då både det akuta omhändertagandet och rehabiliteringen finns i samma lokaler.
Till sist vill jag säga något om arbetet med ”de mest sjuka äldre”. Det finns ca 300 000 personer över 65 år med stora behov av vård och omsorg. Det är en prioriterad fråga för oss kristdemokrater att dessa personer får en god och värdig vård. Socialminister Göran Hägglund och äldreminister Maria Larsson har initierat en satsning på 4,3 miljarder under mandatperioden för att förbättra vården av de mest sjuka äldre. Aldrig har en så stor satsning gjorts på denna grupp. En satsning på dem med störst behov. En äldresamordnare har utsetts och en överenskommelse har tecknats mellan Socialdepartementet och SKL som syftar till att förbättra vården och omsorgen genom att samordna och förbättra vårdprocesser i samverkan mellan kommuner och landsting för våra äldre med störst behov av vård och omsorg. Detta är ett arbete som jag kommer att följa mycket noga.
torsdag, juni 14, 2012
HBTQ-kunskapen måste bli bättre i vården
I dagens VN kan man läsa min kommentar om att Vänsterpartiet vill HBT-certifiera landstingets vårdenheter.
Jag instämmer helt i att HBTQ-kunskapen måste bli bättre i vården. Detta har jag tidigare kommenterat här på bloggen. Men jag är lite tveksam till om certifiering är rätt väg att gå.
Jag anser att alla personer ska bemötas professionellt, värdigt och respektfullt utifrån sina unika behov var man än söker vård.
Jag ska ta reda på mer information om hur Västra Götaland jobbar med att öka HBTQ-kompetensen i vården.
Jag instämmer helt i att HBTQ-kunskapen måste bli bättre i vården. Detta har jag tidigare kommenterat här på bloggen. Men jag är lite tveksam till om certifiering är rätt väg att gå.
Jag anser att alla personer ska bemötas professionellt, värdigt och respektfullt utifrån sina unika behov var man än söker vård.
Jag ska ta reda på mer information om hur Västra Götaland jobbar med att öka HBTQ-kompetensen i vården.
söndag, juni 10, 2012
Dagens projekt: Städskåpet
Jag har en längre tid gått och irriterat mig på vårt överbelamrade städskåp. Så händer det, inspirationen faller över mig.
Man hittar mycket saker och skräp i ett skåp som inte rensats på måååånga år. Längst in i skåpet hittade jag t ex fyra rullar med papper att klä in skolböcker med. Det var länge sen jag slog in skolböcker...
Hittade även dammsugarpåsar som tillhörde två sedan länge kasserade dammsugare.
Undrar också varför vi sparar på så många kassar? Helt onödigt!
Nu när projektet är slutfört är jag nöjd!
Vad värre är finns det fler röriga skåp att ta itu med...
Man hittar mycket saker och skräp i ett skåp som inte rensats på måååånga år. Längst in i skåpet hittade jag t ex fyra rullar med papper att klä in skolböcker med. Det var länge sen jag slog in skolböcker...
Hittade även dammsugarpåsar som tillhörde två sedan länge kasserade dammsugare.
Undrar också varför vi sparar på så många kassar? Helt onödigt!
Nu när projektet är slutfört är jag nöjd!
Vad värre är finns det fler röriga skåp att ta itu med...
fredag, juni 08, 2012
Mer pengar till barn- och kvinnohälsovården
I dagens JP kan man läsa att föräldrargrupperna för förstagångsföräldrar ska dras in. En för mig märklig prioritering, då det förebyggande arbetet är otroligt viktigt.
Belastningen på barn- och kvinnohälsovården har ökat när det föds fler barn och därför görs en resursförstärkning redan i år (inte nästa år som det står i tidningen).
Att det föds fler barn är glädjande och positivt!
Landstingsstyrelsen fattar beslut om resursförstärkning på tisdag.
Belastningen på barn- och kvinnohälsovården har ökat när det föds fler barn och därför görs en resursförstärkning redan i år (inte nästa år som det står i tidningen).
Att det föds fler barn är glädjande och positivt!
Landstingsstyrelsen fattar beslut om resursförstärkning på tisdag.
måndag, juni 04, 2012
Samarbete mellan regionerna i Europa
Befinner mig i Umeå i två dagar för möte med AER Sverige. Viktiga diskussioner om hur vi vill utveckla AER.
AER är ett viktigt samarbetsorgan för regioner i Europa som arbetar med utveckling av regionerna inom olika områden, men också för att påverka EUs beslut.
Kontakter mellan regioner knyts och erfarenheter delas. Mycket lärorikt.
AERs generalsekreterare Pascal Goergen (bild) berättade om en ny strategi och vision för AER.
AER är ett viktigt samarbetsorgan för regioner i Europa som arbetar med utveckling av regionerna inom olika områden, men också för att påverka EUs beslut.
Kontakter mellan regioner knyts och erfarenheter delas. Mycket lärorikt.
AERs generalsekreterare Pascal Goergen (bild) berättade om en ny strategi och vision för AER.
lördag, juni 02, 2012
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
