I helgen var min rörelseförmåga jämförbar med en skyltdocka. Varm vetekudde, sjalar, rörelse och smärtstillande hjälpte inte. Ont, ont, ont.
Har nu träffat sjukgymnast och hans teori är att nackspärren uppstod av stress och "paddnacke". Så, nu gäller det att försöka lyssna mer på kroppen och hitta nya arbetssätt.
Sakta men säkert går det åt rätt håll. Förhoppningsvis är detta en smärtsam läxa som gör mig lite klokare i framtiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar