Summering av dagarna i södra Italien

Det har varit härliga dagar tillsammans med Fia i södra Italien. Det var nog sista resan på länge som vi gör som mor och dotter. Nästa gång lär nog hennes make eller mitt barnbarn vara med. En speciell känsla. Igår firades hennes födelsedag i Italien. 23 år sedan denna lilla tös kom till världen och jag blev mamma. Nu ska jag bli mormor i januari. Fia har vuxit upp till en vacker, klok och fin kvinna och funnit sin kärlek i livet. Vad mer kan en mamma önska sig?

Vi har haft det varmt och gott och det har fläktat friskt från havet. Det har varit sol & bad, äventyr och god mat.
Vi har gjort en roadtrip på ca 45 mil och sett oss om i Basilikata. Vilken vacker natur! Det är ganska mysigt att färdas genom jordbrukslandskap, oliv- och vinodlingar. Vår GPS-tant har dock sämre italienskt uttal än vad vi har...

Vi har tittat på två lägenheter och vi får se om det blir något av det. Drömmen lever iallafall än och Tursi var en stad som jag skulle vilja tillbringa tid i. Rofyllt. Vackert.

Vi hade planerat att sova i Norrköping på vägen hem eftersom vi skulle landa efter 23. Jag gillar inte riktigt att köra bil så sent. Vi möttes av blixtar som for över himlen och någon mil utanför Norrköping fick vi stanna för skyfallet som vräkte ner över E4:an. 300 meter från hotellet hade en bil fastnat i vattenmassorna under en viadukt och vi fick leta oss fram via andra vägar till vårt hotell. Dottern somnade ganska snabbt när vi fått vårt rum, själv hade jag svårt att smälta allt det hemska som jag såg på NRK om tragedin i Norge. Ofattbart.

Bilder får komma i ett senare inlägg.