På något märkligt sätt fortsätter livet, trots att det gör ont. Men Gud är trots allt god och hjälper oss att gå vidare. Bär oss genom allt det som tär, men inte mer än vi klarar av. Tårar som kommer när man minst anar det. Mitt humör går upp och ner och det går ut över mina närmaste, men de förstår. Sånt är livet.
På söndag är det första advent. Advent är för mig något fint och idag har jag ägnat dagen åt att göra vårt hem adventsfint. Ren terapi. Det är ljusstakar och stjärnor i fönstren, julgardiner, julblommor och annat pynt som tagit plats. Mysigt. Igår bakades lussekatter och idag blev det saffransbiscotti. Förresten är priset på saffran hutlöst! Pepparkakor gör vi på söndag. Imorgon åker vi till Fia med bilen fullastastad av prylar.
När livet gör en tvärnit spelar inte det politiska skeendet så stor roll. Tankarna fylls av annat. Av att klara dagen. Orka vidare. Tankarna är inte direkt rationella om man säger så. Därför finns inte kommentarer om SAAB, opinionsmätningar eller köksbordsturnéer. Dessa frågor är inte viktiga för mig just nu. För mig handlar det om att förstå att min morbror (storebror) Micke inte finns med oss längre.
fredag, november 27, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar