onsdag, februari 13, 2008

Lilla mormor

1927-2008

Lilla mormor är inte med oss mer. Hon har för alltid somnat in. Det känns så tomt. Det gör ont.

Lilla mormor som alltid funnits där. Alltid nära. Bara några steg uppför backen och så var hon där. Dörren var alltid öppen och vi var alltid välkomna. Vi sprang upp till henne för att få varm choklad och hembakt hålkaka. Eller grillade i kakelugnen när vi var små. Alltid fanns det en deg på jäsning eller som väntade på att bli små goda kakor. Det finns så många minnen.

Mormor som gav mig min första Sigge Stark-roman och sedan köpte dem år efter år av barn som sålde jultidningar. Alla de böckerna tror jag stals vid ett källarinbrott. Under många år har jag fått jultidningar av henne. Dessa tidningar är mig nu ännu kärare. Hädanefter ska jag köpa dem själv. Mormor som man alltid kunde ringa för att fråga om något kakrecept. Vem ska jag nu fråga? Mormor som sparade på små fina porslinsdockor. Mormor som visste var alla fina svampställen i skogen var. Sist vi var hemma fick vi med oss ett par burkar med torkade trattkantareller. Nu vill jag spara dem för alltid som ett minne. Gullvivorna som jag fått av dig kommer påminna mig om dig när de blommar i mina rabatter.

Lilla mormor fanns alltid där. Jag är så glad över att vi nyligen var hemma och jag fick krama om dig ordentligt innan vi gick. Nu fick jag aldrig säga hej då. Du somnade in. Lugnt och fint. Jag saknar dig mormor. Alla kloka ord och råd. Du blev alltid så glad när jag ringde och vi pratade om dina barnbarnsbarn. Du fanns där för mina barn och jag hade hoppats på att du skulle få möta något av mina barnbarn. Nu får jag istället berätta om mina fina minnen av dig.

Jag saknar dig mormor! Ge morfar en kram från mig.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Vad fint du har skrivit...det är precis så som jag också känner det. Det blir väldigt tomt efter mormor, jag saknar henne så otroligt mycket...:-(
Kram
Ulrika

Anonym sa...

Du är världens bästa mamma.

/Fia

Mia sa...

Ja, det är väldigt tomt efter mormor. Och det gör ont.

Kram

Anonym sa...

Vad fint du har skrivit om Mamma,
det är så tomt efter henne.
Vi saknar henne så.Men skönt att hon ej behövde lida mer.

Anonym sa...

Tack för de fina orden Mia!
Det är just så jag vill minnas min mamma, att hon hade tit för oss alla. Barn som barnbarn och alla andra. Hon fanns alltid där...
Kjell

Anonym sa...

Tack Mia för det fina du skrivit om mamma det är mamma och mormmor
som hon var saknar henne så
Christer