Den glädje och lycka som jag kände i höstas när det allsvenska kontraktet var i hamn, har förbytts mot nervöst magknip. Imorgon är Premiären. Premiären med stort P och självklart är jag på plats. Oavsett om jag fortfarande har feber är jag där. Det är en match som jag absolut inte vill missa. Jag har ju längtat efter denna dag ända sedan den där hemska dagen i Sundsvall. Sen har det varit en lång, lång ökenvandring. Men min kärlek till laget har ökat för varje år.
Jönssons tårar är historia. Nu börjar en ny era. IFK Norrköping är tillbaka där de hör hemma. I fotbollens finrum - Allsvenskan. Vi har varit saknade.
Det känns lite som när man var liten och fyllde år. Det var alltid svårt att somna på kvällen. Man var full av förväntan över vilka paket man skulle få. Fanns det där som man så hett önskade bland paketen? Nu pirrar det istället i magen av förväntan inför en fotbollsmatch. Och inte vilken match som helst. Det är mitt lags - IFK Norrköpings- återkomst i Allsvenskan. Alla åren av hopp och förtvivlan är över. Parken kommer att vara fullsatt. Som jag har längtat och väntat. Varje gång jag går in i köket sneglar jag mot biljetterna i hyllan.
Vi har t o m tvättat och dammsugit bilen inför denna efterlängtade resa längs E4:an. Det är en högtidsstund som väntar. Men bilen lär väl vara saltstänkt när vi når vårt mål. Frågan är vad vi ska lyssna på i bilen upp? IFK-skivan? Maken anser radion. Hur kul är det att lyssna på radion en söndagsförmiddag?!?
För att vara på den säkra sidan har jag bett min pappa att ringa oss i morgonbitti. Vill ju inte stressa iväg p g a sommartiden. Här gäller det att förebereda sig ordentligt.
Hur ska jag kunna somna? Magen känns som om den är full av fjärilar...
lördag, mars 29, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar