Ska politikerna avgöra vad som är godkänd kultur?

Idag har jag tillbringat dagen på Teatern för ett seminarium om kulturpolitik. Det var Länsteatrarna i Sverige som höll i det. Det blev en dag med intressanta diskussioner om kulturpolitiska framtidsfrågor med fokus på länsteatrarna.

På förmiddagen delades vi in i grupper. I vår grupp diskuterade vi bl a konstnärlig frihet kontra etiska riktlinjer apropå att Kulturnämnden i Göteborg vill införa etiska riktlinjer för att ekonomiskt stödja kulturprojekt. Dessa riktlinjer skulle bl a innebära att kulturen inte får kränka någon. Visst låter det fint. Men vem avgör var den gränsen går? Begreppet kränkt har dessutom devalverats och förlorat sin innebörd. Ska inte kultur provocera och beröra? Yttrandefriheten torde även gälla för konstnärer.

Vi halkade även in på diskussionen om Serranoutställningen i Alingsås som lokala politiker ville stänga. Dessa politiker är dock inte ensamma i sin syn på att politiker ska kunna censurera konst. Det finns en undersökning som visar att 75 procent av landets ordföranden och vice ordföranden i kommunernas kulturnämnder anser att man kan censurera konst. Det är skrämmande. Jag anser inte att politiker ska recensera och godkänna utställningar eller andra konstnärliga uttryck. Då är vi ute på tunn is...