Veckans ledare

Lägger ut texten till veckans ledare i Kristdemokraten, då den inte ligger ute på webben ännu.

Vi har år efter år kunnat läsa rapport efter rapport om att barn och ungdomars psykiska ohälsa inte är vad den borde vara. Det är allt för många barn och unga som mår psykiskt dåligt och det är på många håll i landet helt oacceptabla väntetider för att få hjälp av BUP. Regeringens skärpning av kraven för vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin är en viktig signal om att det måste bli förbättringar inom detta område. För en förälder till ett barn som är psykiskt sjukt kan även den nya vårdgarantins 30 dagar kännas lång. Målsättningen och ambitionen för landstingen måste vara att det inte ska vara väntetider alls.

När ett barn mår psykiskt dåligt måste det vara hög tillgänglighet till vården. Det finns ett stort värde av att fånga upp barn med psykisk ohälsa i ett tidigt skede för att sätta in rätt hjälp och stöd. Därför är regeringens satsningar på att utse ett antal modellkommuner för att stärka första linjens psykiatri oerhört viktig. Tanken är att hitta bra modeller för bättre samverkan mellan skolhälsan och primärvården för att i ett tidigt skede kunna ge hjälp. Man kan på så sätt ge rätt vård på rätt nivå. Det är långt ifrån alla barn med psykisk ohälsa som behöver hjälp av BUP. BUP måste få vara den specialistmottagning som den är ämnad att vara. Det är BUP som ska ta hand om de svåraste problemen. Om ”lättare” fall kan klaras av inom skolhälsan och primärvården kan tillgängligheten till BUP öka. Det förebyggande arbetet är nog så viktigt, inte minst att stödja föräldrarna i sin föräldraroll.

Det är bra att barn och ungdomar prioriteras, men man får inte glömma bort gruppen unga vuxna. De faller utanför de riktade satsningar som nu görs för barn och ungdomar. Det är viktigt att lyfta fram övergången mellan BUP och vuxenpsykiatrin. Kontrasterna kan bli stora och det är viktigt att övergången för patienten sker på ett tryggt sätt utan skarpa gränser.
Gruppen unga vuxna visar på en ökande psykisk ohälsa och med tanke på det rådande arbetsmarknadsläget med stigande ungdomsarbetslöshet lär inte den psykiska hälsan bli bättre. Risken finns att den stigande ungdomsarbetslösheten leder till att fler drabbas av oro, sömnlöshet, depression och missbruk. Det är viktigt att regeringen noggrant följer denna grupp och sätter in riktade insatser om så behövs. Vi har inte råd att tappa gruppen unga vuxna. De tillhör ju framtiden.