Idag hände det som vi befarat som en konsekvens av Kulturrådets beslut om bidragen till länsmusiken. År efter år har anslagen minskat alt. varit oförändrade. Löne- och kostnadsutvecklingen har inte varit oförändrad. Det får konsekvenser. Idag varslade Gotlandsmusiken alla musiker och några administratörer. Om dessa varsel träder i kraft innebär det en utarmning av det lokala musiklivet på Gotland. Det är inte samma sak att helt bygga på frilansande musiker som att ha en fast ensemble.
Nu är det dags att kulturministern ger besked om vad staten vill med länsmusiken. Anslaget till regional kulturverksamhet behöver förstärkas. Det fungerar inte att enbart omfördela inom ram om det ska finnas en realistisk möjlighet att klara det uppdrag som staten lägger på länsmusik och länsteater.
Var finns den politiska diskussionen? Vad säger ledamöterna i Kulturutskottet? Det är oroväckande tyst.
onsdag, januari 30, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Eftersom jag följer dina bloggar som förövrigt är både intressanta, levande och personliga vill jag något kommentera denna blogg (Även om det sker med en viss fördröjning)Du skickade ju en boll till oss i kulturutskottet. Varför är vi så tysta? Vad säger vi i majoriteten?
För det första så har inte regeringen, ej heller kulturutskottet fattat beslut om, eller gett Kulturrådet i uppdrag, att sänka statens stöd till länsmusiken, utan det är (som sagt) Statens kulturråd som har fattat ett sådant beslut utifrån egna bedömningar och prioriteringar.
Jag vet dock att regeringen har ställt större, allmänna, krav på Kulturrådet att årligen pröva statens stöd till bl.a. regional musikverksamhet utifrån verksamhetsmässiga prestationer, ekonomisk situation och kulturpolitiska prioriteringar. Det tycker jag är rimligt.
Vi har en situation som måste belysas mer i detta sammanhang. Det är inte staten som är huvudman för till exempel länsmusiken. Det är regionen/landstinget. Det finns vad jag vet en gammal överenskommelse, idé om att huvudmännen och staten ska dela det ekonomiska ansvaret lika. Statens stöd till regional kulturverksamhet (som t.ex. länsmusiken) är i många fall mycket hög, i vissa fall i storlekordningen 70-80 procent av den samlade finansieringen. Detta talar också för att kritiken i mångt och mycket är orättvis och att frågan i hög grad handlar om regionernas eget ansvar.
Den omfördelning som Kulturrådet har genomfört omfattar 0,3 procent av det samlade statliga stödet till regionala kulturinstitutioner; tonläget i debatten är inte riktigt proportionell till detta.
Visst, statistik visar en snedfördelning av statligt stöd mellan länen. Det måste ses över. Jag menar att vi måste vänta på den stora kulturutredningen som bland annat diskuterar statens/regionens/kommunernas roll när det gäller kulturen. För min del kan jag tänka mig mer av påse från statligt håll som sedan regionen/länet själva får prioritera. Ja detta blev visst en ganska lång kommentar, men ville delge lite funeringar från mitt håll så att det inte kan sägas att kulturutskottet (eller snarare ledamöter i utskottet( är tysta.
/danne
Vi kan inte i en tid när vi skär ner på välfärdens kärna kosta på oss sådana här verksamheter. Det kommer alltid att finnas kultur oavsett detta. Men att halsstarrigt försvara verksamheter som ärligt talat har mycket lite allmänintresse och kostar ofantliga summor är inte försvarbart.
Skicka en kommentar