Från dur till moll

Denna söndag började så bra. Fåglarna kvittrade och solen sken från en klarblå himmel när frukosten intogs ute på altanen tillsammans med katten. Packade väskan för en natt i Stockholm.

Sen började dur övergå i moll.

Tågresan till Stockholm blev en mardröm med Veolia. Det var fruktansvärt varmt i tåget och enligt konduktören gick ventilationen för fullt. Märktes inte alls! Paniken var nära för mig. Som bonus gick det på en familj med två gråtande och skrikande barn i Norrköping. Pust!

Väl framme i Stockholm (efter att jag checkat in på hotellet) gick jag med raska steg mot Gamla stan för att se Syrianska-IFK. Kan säga att portierns "det tar 10 min att gå" var en grov missräkning av tiden. Hon hade iNTE räknat med när man skulle passera en hord av turistande amerikaner som rörde sig marginellt snabbaren än skyltdockor.

Första halvlek var inget att jubla över och att se en match med usel musik som ackompanjemang var ingen höjdare. Varken spel eller musk var upplyftande.

Andra halvlek var ridå. 3-0 känns som lite väl stora siffror, för sååå bra var inte Syrianska.

När Syrianska gjorde 3-0 kom servitören fram till mig och gav mig en värmande klapp på axeln och sa att jag inte skulle vara för ledsen. Han höll på Bajen...

Vandrade bedrövad tillbaka till hotellet. Kan väl konstatera att jag har haft roligare kvällar ensam på ett hotell i Stockholm. Med facit i hand hade jag ju kunnat ta ett senare tåg till Stockholm och följt matchen via nätet och fått lite mer gjort hemma i trädgården. Lätt att vara efterklok.