måndag, augusti 15, 2005

JAAAA!

Det var en sån underbar känsla av befrielse när Funes satte 2-0 och inte minst när slutsignalen gick. Hjärtat satt i halsgropen mest hela andra halvlek och kvitteringen kändes så nära. Panikångest? Kanske. Tror nog att våra grannar på Ekevägen hörde vårt JAAA!!! när Funes gjorde mål för balkongdörren stod på glänt. Så härligt! Som jag har väntat på denna seger. Äntligen vann man en, i mina ögon, skitmatch. Tänk att man kan pendla så mellan hopp och djupaste ångest. Men IFK vann. Smaka på det!




(Bild från IFK Norrköpings officiella sajt)

Andreas Alm. Mannen i mitt hjärta just nu.
Så stabil, stark och trygg i sitt spel.
Och hård. Det ska göra ont att möta IFK.



Intervjun med Anders Whass i halvtid var guld värd. Vilket lyckligt leende från målskytten och sån härlig östgötska. Det värmer en östgöte i förskringen. Och killen spelade med kramp i slutet. Vilken man!

Även Spong och Roth är stabila som mittbackar. I glädjeruset ska man väl inte vara kritisk, men ändå - Kabous har mycket mer att bevisa innan han har en plats i mitt hjärta. Det räcker inte med frisparken mot AIK...

Hoppet finns än, sex poäng till kvalplatsen!

3 kommentarer:

Anonym sa...

Du har så rätt Mia, man måste få glädjas åt det lilla.
Men - erkänn nu - om sanningen ska fram så är Norrköping helt chanslösa när det gäller att nå högsta serien!

Mia sa...

Vaddå lilla?!? Det är inte så lite att IFK vinner en skitmatch och dessutom håller nollan.

Chanslösa att nå allsvenskan? Inte alls. Det är 33 poäng kvar att spela om och det är sex poäng till kvalplats. Men jag kan sträcka mig så långt att jag erkänner att det ska mycket till om det ska gå vägen, t ex enormt mycket bättre spel än det man presterade igår mot Trelleborg.

Anonym sa...

Det är inte så lite om Norrköping vinner en match mot ett gäng i mitten av div 1. Det är något stort. Skitstort. Svältfödd på fotbollsframgångar?

Men för din skull Mia hoppas jag på Norrköping (eller GAIS för Pontus skull) istället för Öster och AIK. Fint va?!