En lägenhet är fixad

Så var det klart med lägenhet för dottern i Göteborg. Jag har blandade känslor inför det. Vill ju helst att hon ska bo hemma ett tag till. Hon är ju bara 18! Mamma sa till mig att du var ju i hennes ålder när du flyttade. Hm. Men det är ju lite skillnad tycker jag när det gäller MIN dotter. Eller?
Hur som helst så stöttar jag givetvis Fia i hennes beslut och försöker att göra det så bra som möjligt för henne. Jag vill ju att det ska gå bra för henne. Är lite stolt över att de har ordnat lägenheten och gått på visningar på egen hand. Bra. Nu när det är klart att hon flyttar så har jag ju en månad på mig att vänja mig vid tanken (och rensa i skåp och förråd). Även mamma skulle kolla i sina gömmor (och de är STORA).

Ska det kännas så här när barnen är på väg att pröva sina egna vingar?!?