Dottern som tog studenten i juni har sökt till Göteborgs Universitet och kommit in. Detta innebär ju att hon ska flytta hemifrån om en månad. Hjälp! Är det verkligen redan dags för det? Ja, den krassa verkligheten visar att det är så. Det är ju lite långt att pendla mellan Göteborg och Tenhult...
Lägenhetsjakten pågår för fullt och det är inte alldeles enkelt att hitta en lägenhet i Göteborg. Imorgon ska hon och en kompis på visning av två lägenheter. Så, nu har hon börjat röja i sitt rum, sortera grejer och fundera på vad hon behöver när hon flyttar. Jag kollar vad vi har i skåpen och på vinden som hon kan ta med sig. Känns väldigt konstigt. Tycker ju inte att det var så länge sen hon bjöd föräldrarna på saftkalas i sitt rum... Hm.
Kanske alla mammor känner så här när första barnet flyttar hemifrån? Jag kommer säkert att ringa varje dag för att kolla att allt är ok. Får man det?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
2 kommentarer:
Klart man får... fast när jag flyttade var det jag som ringde mamma hela tiden för att fråga henne hur det gick ;) Osså för att be om tvättråd och bara surra i allmänhet. Mamsen är ju alltid mamsen.
Meeri, tack för det. Får ju hoppas att min dotter är som du då så att det inte bara blir jag som ringer. Men iofs är det ju bättre att jag ringer för då blir hennes mobilräkning lägre...
Skicka en kommentar