Ett intensivt år börjar ta ut sin rätt

Känns i kroppen att det här har varit ett intensivt år. Efter valet har det inte funnits någon tid för rejäl återhämtning. Ledig tid har gått åt till att hålla hemmet igång. Är trött, blixtrande huvudvärk och utslagen i ansiktet finns där som på beställning. Nu längtar jag till julledigheten. Den behövs! Förstår inte riktigt hur andra med mycket mer att göra får ihop sina dagar, familj, hem & vänner och kan se så oförskämt pigga och fräscha ut? Utrustade med en extra energigen?

Måste försöka lära mig få bättre struktur på mina dagar, veckor. Lära mig att prioritera och kanske släppa lite på kraven på mig själv. Ta mig tid för mer motion. Låter som nyårslöften så här sista november.

Adventspyssel

Idag har jag lagt all politik åt sidan och gjort adventsfint inne. Bytt gardiner, satt upp ljusstakar och stjärnor i fönstren och annat pyssel. Vad mysigt och varmt det blir med allt rött och ljusen. Bakning får vänta tills imorgon.

Tack, jag beställer varor jag vill ha själv!

Idag blev jag uppringd av ett företag som undrade om jag hade beställt ett magnetarmband. Nej, det har jag inte. Företaget hade nämligen fått in en ofullständig beställning och ville kolla att uppgifterna stämde. Ofta är det någon som vill vara skojig alt. jävlas när de får in sådana beställningar, fick jag veta av kvinnan som ringde. Kvinnan sa att det var stor risk för att det fanns ett antal beställningar gjorda hos olika företag i mitt namn. Kul! Bara att vänta och se om någon roat sig ordentligt och gjort fler beställningar i mitt namn. Kan ju hoppas att andra företag är lika noggranna när de behandlar beställningar!

Magnetarmband?!? Ansåg beställaren att jag behövde hjälp mot stress, värk i leder, dålig sömn?

Utdelning av Landstingets kultur- och arbetsstipendium

Jag slutade som ordförande för Utbildnings- och kulturdelegationen den siste oktober, men hade trots det förmånen att få dela ut Landstingets kultur- och arbetsstipendium vid tisdagskvällens middag med Landstingsfullmäktige på Stora hotellet i Jönköping. Du kan läsa mitt tal här.

Budgetdebatt

Landstingsfullmäktige sammanträder 23-24 november och det är budgetdebatt i dagarna två. Måste nog säga att dag 1 har varit lite avslagen. Debatten hettade inte riktigt till. Lite oväntat har regionfrågan tagit plats på agendan igen efter en tid i karantän. Det ska bli intressant att följa hur denna fråga utvecklar sig.

I mitt budgetanförande ställde jag frågan till Sverigedemokraterna om de vill riva upp Landstingets policy för vård för gömda och papperslösa flyktinger. Svaret på frågan är ja.

Mitt anförande fokuserar på psykiatri, patientsäkerhet och tillgänglighet. Du kan läsa det här.

Som gruppledare för Kristdemokraterna är jag otroligt glad och stolt över mina ledamöter som tagit aktiv del i debatten. Särskilt stolt är jag över de nya ledamöterna som tog till orda i talarstolen. Det är modigt!

Ett redskap för bättre vård

För att uppnå bästa tänkbara vårdkvalitet krävs ett kontinuerligt och systematiskt utvecklings- och förbättringsarbete. Med kvalitet menar jag såväl medicinska resultat, flödet i vårdkedjan, som den patientupplevda kvaliteten. I detta arbete är Öppna jämförelser 2010 som presenterades idag ett viktigt verktyg. 134 indikatorer som visar hur vårt landsting står sig jämfört med övriga landsting när det gäller tillgänglighet, behandlingsresultat, läkemedel och ekonomi.
I rapporten kan man exempelvis se att 81 procent av länets befolkning anser att de har tillgång till den vård de behöver. Mindre roligt att läsa är att Landstinget har den näst högsta andelen dödfödda barn i riket och även andelen barn som dör inom 28 dagar efter förlossningen är högre än riksgenomsnittet. Det är en stor osäkerhet kring denna statistik, då det handlar om väldigt få barn. Men förlusten av vart och ett av dessa barn innebär en tragedi och sorg för föräldrarna och det är viktigt att jobba med förbättringsarbete inom detta område, vilket jag vet pågår.

Sammantaget visar Öppna jämförelser att för femte året i rad placerar sig Landstinget i Jönköpings län topp tre. Det är ett kvitto på att i vårt landsting jobbar engagerade och duktiga medarbetare.

Läs mer om Öppna jämförelser här.

En lektion i livskunskap

Idag har jag varit på en lektion i livskunskap, coachning till personlig utveckling. Det var ett intressant och tankeväckande seminarium med Egon Rommedahl som avslutade psykiatriveckan på Höglandet.

Rubriken på seminariet var "Bemötande, etik och värdighet". Det handlade om det goda mötet mellan människor, människosyn och att utvecklas som människa. Jag tror att vi alla gick där ifrån med många tankar och lite rikare som människor.

Smaka på de här frågorna:

• Hur många människor i din omgivning får dig att utvecklas som människa?
• Vem vill jag vara en förebild för?

Dessa timmar på förmiddagen i Aneby kommer jag nog att bära med mig länge. Och förhoppningsvis bidrar de till att utveckla mig till den människa jag vill vara. Idag fick jag ytterligare några redskap att använda för min personliga utveckling. Tack!

Ett av regeringens viktigaste beslut...

...är satsningen på kampanjen Hjärnkoll. En kampanj för att förändra attityderna kring psykisk ohälsa. Om det handlar veckans ledarkrönika i tidningen Kristdemokraten. Du kan läsa den här.

Vården av de allra minsta

Idag har jag varit på "prao" på Neonatalvårdavdelningen på Ryhov. Det har varit en mycket lärorik och intressant dag. Vilket engagemang från personalen och vilken fin vård de allra minsta ges. För små är de sannerligen. Och söta.

En ombyggnation för att kunna ge en säkrare vård är välbehövlig. Det är alldeles för trångt idag. Beslutet om ombyggnation fattas av fullmäktige i nästa vecka. Det är en satsning på 30,3 miljoner.

Jag är imponerad över den höga andelen mammor som ammar helt eller delvis när de lämnar neo. Många av dem har ju tillbringat många veckor på avdelningen och dessa mammor är värda all respekt för att de orkat hålla igång mjölkproduktionen utan att ha barnet vid sitt bröst. Personalens stöd och uppmuntran är så otroligt viktig.

Tack till personalen som tog sig tid att ta hand om mig idag och berätta om sitt arbete. Jag har lärt mig mycket! Tack!

Ett föredöme inom svensk psykiatri

I dagens JP kan man läsa min debattartikel om vår satsning på psykiatrin. Vår ambition är att psykiatrin ska bli ett föredöme inom svensk psykiatri. Du kan läsa den här.

Attityder, fördomar och okunskap

I kväll har jag varit på Psykiatrins dag på Ryhov. Intressanta föreläsningar på temat "Kan man återhämta sig från psykisk ohälsa?". Flera av talarna lyfte fram frågan om attityder, okunskap, fördomar och diskriminering när det gäller psykisk ohälsa. Ett av regeringens viktigaste beslut är satsningen på kampanjen Hjärnkoll. Läs mer här.
Det är skrämmande att en av tre inte skulle eller är osäkra på om de skulle berätta för en vän om de har psykiska problem och att tre av tio tycker att det är skamligt att ha psykiska problem. Kunskapen om psykisk ohälsa måste bli bättre om vi ska få ett psykiskt friskare Sverige.

Det var intressant att höra mer om återhämtning (recovery) som har ett tydligt brukarperspektiv. "Återhämtning är en attityd, ett sätt att möta dagen och konfrontera utmaningarna". Något som vi alla egentligen behöver leva efter, inte bara om man drabbats av psykisk ohälsa.

Några bilder från Istanbul

Onsdagen hade vi förmånen att ha några timmar till att se oss omkring i Istanbul. Vi besökte Blå moskén och Grand Bazaar. Istanbul är en fascinerande stad, med kaotisk trafik. Att åka taxi i Istanbul är en nära döden-upplevelse! Pust.

Blå moskén var otroligt vacker!

En riktig stad har givetvis spårvagn!

Det blev några fina fynd på basaren. Fyra sjalar och en teservis. Givetvis prutade vi friskt. När jag köpte teservisen blev vi bjudna på te. Försäljaren ville fråga "mina föräldrar" om han fick bjuda ut mig. Nu var ju inte mina föräldrar där, så jag tackade vänligt nej och talade om att jag var gift.

Viktiga lärdomar

På vägen till Istanbul blev mitt bagage kvar i Amsterdam. Onsdagen var solig och varm och det är ju inte alldeles skönt att gå runt i knähöga vinterstövlar i värmen... Så, det blev nödvändig shopping av skor, strumpor, tandkräm, tandborste, deo och underkläder på onsdagsmorgonen. Köpa trosor i Istanbul var inte det allra lättaste. Valmöjligheterna vara Bridget Jones-stuk alt. ganska kinky. Vad jag valde? Ja, gissa det du!

Viktiga lärdomar inför kommande resor:
1. Ha alltid ett "nödkit" i handbagaget som består av: underkläder, tandborste, tandkräm, deo, mascara och en top.
2. Glöm inte boken hemma.
3. Res inte i vinterstövlar till ett varmare land.

Inte så kul att gå runt i samma kläder i två dagar och dessutom delta på en middag ombord på en båt på Bosporen. Men det gick. I-landsproblem?!? Bagaget stod i hotellfoajén när vi kom tillbaka efter middagen. Lyckan var stor när jag fick syn på min resväska!

Några reflektioner från AERs Generalförsamling i Istanbul

Jönköpingsdelegationen

Landstinget i Jönköpings län är aktiva medlemmar i AER - Assembly of European Regions. Håkan Sandgren (S) gör ett utomordentligt bra jobb som president för Kommitté 1 som jobbar med regional utveckling. Tidigare har Lisbeth Rydefjärd suttit i styrelsen och jobbat i kommitté 2 med bl a ett projekt som syftar till att minska alkoholskador. Jönköpings län har ett gott rykte inom AER.

En generalförsamling består av många många tal och det är inte alldeles lätt att hänga med i de olika procedursvängarna när beslut fattas när man inte är riktigt insatt i hur arbetet i AER fungerar.

"Europeisk tidsuppfattning" kan vara ganska frustrerande. Torsdagens möte inleddes långt efter tidschemat, vilket gjorde att allt blev ur led ända från början. Ska det vara så svårt att vara på plats när mötet börjar?!?

Det var tre panelsamtal på temat reigonal utveckling. Intressant! Ett av panelsamtalen handlade om forskning och innovationer. Studier visar att det finns ett tydligt samband mellan anslaget till FoU och resultat. Högre FoU-resurser ger fler publikationer, patent och högre kvalitet och ekonomisk utveckling. Allra viktigast är privata företags satsning på forskning.

Jag kommer att efterträda Lisbeth Rydefjärd som representant i AER och kommer att jobba aktivt inom kommitté 2. Kommitté 2 jobbar bl a med frågor som funktionshinder, patientrörlighet och jämställd vård.

Det har varit lärorika dagar i Istanbul och jag har knutit flera goda kontakter för framtiden. Ska försöka vänja mig vid alla kindpussar...

Mia Frisk - landstingsråd (KD) på Facebook

Facebook är ett bra verktyg för snabba kommentarer, dialog och möjlighet att dela med sig av synpunkter och information. Det finns en grupp som heter "Mia Frisk - landstingråd (KD) som är ett komplement till denna blogg. Nyfiken? Klicka här.

AERs Generalförsamling

Befinner mig i Istanbul på AERs Generalförsamling. Ett bra samarbetsorgan för Europas regioner. Återkommer med lite reflektioner när jag kommer hem.

Gott betyg av medarbetarna

Landstingets medarbetarundersökning Dialogen 2010 ger gott betyg till Landstinget som arbetsgivare. Det känns tillfredsställande för mig som landstingspolitiker, eftersom medarbetare som trivs med sitt arbete är en förutsättning för att kunna erbjuda våra patienter en god och säker vård. 97 procent av de som svarat uppger att de anstränger sig extra för att patienter och kunder ska bli nöjda. Gott att läsa!

Av undersökningsresultatet framgår det att medarbetarna anser att de utvecklas som individer och aktivt arbetar för att utveckla och förbättra verksamheten.

Men det finns också områden att förbättra. En fråga som lyfts fram i Dialogen är att man måste organisera verksamheten så att det är högst bemanning när belastningen på verksamheten är som störst.

87 procent av medarbetarna har svarat på Dialogen.

En eftervalsdebatt med undertoner

Jag har inte kommenterat den interna eftervalsdebatten (som blivit extern) i Kristdemokraterna tidigare, men efter ett par mejl från några "icke-partister" som läser min blogg med frågor om vad jag tycker i frågan kommer här några kommentarer.

Jag gillar att det är högt i tak och att det förs en livlig debatt, så ska det det vara i ett vitalt parti. Tvärtom skulle vara skrämmande. Men, en del saker lämpar sig kanske bäst att föra internt och inte via media och bloggar. Jag är inte heller riktigt bekväm med de undertoner och som florerar i debatten. När den som drog igång debatten tvingas skriva att han inte krävt Hägglunds avgång förstår man lite vartåt det lutar. Jag vet inte om jag tycker att det är "mod" och "civilkurage" att "säga sanningar". Vems sanningar säger man? Det är lätt att kritisera i efterhand och haka på när drevet går och man får synas i media. Som alltid är det de som är mest kritiska som hörs och syns i debatten, inte vi andra. Vi är inte intressanta för media.

När det gäller kritiken mot ledarstilen och bristen på förankring av beslut, blir jag lite skeptisk när jag enbart ser kritik av vissa frågor (troligtvis dem man har avvikande åsikt i), men tycker att det är ok i andra. Är inte förankringen alltid viktig, eller? För mig var det en mycket större fråga att Kristdemokraterna gjorde en total omsvängning i kärnkraftsfrågan utan någon intern debatt. När det gäller vårdnadsbidraget vill man ompröva en teknisk lösning inte grundinställningen i familjepolitiken.

Själv anser jag att utan Göran Hägglund som partiledare skulle Kristdemokraterna inte vara ett riksdagsparti idag. Hägglund är mer populär än partiet. Det kanske borde väcka en del frågor hos kritikerna? Dessutom anser jag att ibland krävs snabba beslut och vi måste väl ha ett så stort förtroende för partiledaren att han har frihet att agera utan att allt ska gå genom partistyrelsen?

Jag instämmer i kritiken kring sjukförsäkringen. Där saknade jag engagamanget för dem som for illa av systemet. Men det var ju ingen som hindrade kristdemokrater att gå ut och kritisera regeringens tafatthet...

Det jag kan vara mest kritisk till är att alla tre i partipresidiet var ministrar under föregående mandatperiod. De har varit ministrar i en alliansregering, mindre partiföreträdare. I en alliansregering innebär det att man får ge och ta och att partiets förslag omarbetas eller genomförs delvis. Är det ett misslyckande om vi inte får igenom ett förslag till punkt och pricka? Kan man inte glädjas åt ett par steg i rätt riktning? Kristdemokraterna har, trots att vi varit (och är) minsta parti i regeringen, satt stora avtryck på den förda regeringspolitiken. Partisekreteraren har inte heller haft en roll som gett honom mandat och möjlighet att vara politisk talesperson. Hur bedriver man då en "oppositionspolitik" mot de regeringsbeslut man är missnöjd med?

Och så Vårdnadsbidraget...
Jag var på partifullmäktige i oktober där Göran Hägglund sa i sitt tal att vi ska fortsätta arbeta för en frihetlig familjepolitik men att vi måste skilja på mål och medel. Samma sak gick att läsa på DN Debatt samma dag. För mig är det inte så upprörande att vi vågar ompröva om vårdnadsbidrag är den ultimata tekniska lösningen som en del av en frihetlig familjepolitik. Som sagt, man måste skilja på mål och medel. Om vi anser att vi har den bästa familjepolitiken och människor rankar familjen högt, varför är det då inte fler som röstar på Kristdemokraterna?

Till sist,
som en person sa på partifullmäktige; "när vi ser oss i spegeln på mornarna inser vi att vi har utmaningar att ta tag i". Det är lätt att skylla ett valnederlag på partiledaren. Men alla vi medlemmar och särskilt vi som har förtroendeuppdrag på ledande positioner, måste ställa oss frågan: Har vi gjort vårt yttersta för att genomföra kristdemokratisk politik?

Nu är jag landstingsråd!

Idag har varit en dag där sammanträdena avlöst varandra som pärlor på ett halsband. Fullmäktiges valberedning, fullmäktige, landstingsstyrelse, planeringsdelegation och presidiemöte. Pust. Man känner sig lite mör efteråt.

När nya landstingsfullmäktige sammanträdde valdes landstingsråden och jag är numera landstingsråd och vice ordförande i landstingsstyrelsen. Är tacksam och glad för det förtroende som Kristdemokraterna gett mig. Nu ser jag fram emot ett spännande arbete under mandatperioden tillsammans med mina kollegor i landstingsgruppen och majoriteten. Vi har flera utmaningar att jobba med, exempelvis har vi målsättningen att psykiatrin i Jönköpings län ska vara ett föredöme inom svensk psykiatri. Mina ansvarsområden som landstingsråd är f ö sjukvård och psykiatri.

Idag har jag lämnat datum som ska användas för studiebesök i verksamheten. Alltid intressant och lärorikt.

Nu är det en hel del nytt att sätta sig in i för mig. Men det känns otroligt roligt och inspirerande.

Vilken vacker bukett!

Det är min företrädare på landstingsrådsposten som skickat mig en vacker bukett och lycka till. Vad glad jag blev! Tack!

Varför är sprutbytesprogram så kontroversiellt?

Smittskyddsinsitutet presenterade häromdagen en undersökning som visade att ett sprutbytesprogram i Stockholm skulle kunna ha begränsat spridningen av HIV bland injektionsmissbrukare. Man pekar på att det är för sent att starta förebyggande åtgärder när ett utbrott av HIV redan har startat. Preventiva insatser måste finnas på plats i förväg och sprutbytesprogram är en del av detta. Därför är det extra beklämmande att Landstinget i Stockholm inte kommer till skott och inför ett sprutbytesprogram trots att man fattat beslut om detta. Vad väntar man på? Vad väntar Göteborg på?

Nu kan man inte jämföra Jönköping med Stockholm, men det finns även injektionsmissbrukare här. Och frågan om sprutbytesprogram är en het potatis. Tyvärr blir debatten inte alltid så nyanserad när frågan diskuteras. Inte sällan blir det en narkotikapolitisk fråga med moralistiska toner, istället för ett hälsopolitiskt perspektiv. Sprutbytesprogram anser jag bör vara en del av missbruksvården och en smittskyddsåtgärd. I debatten anförs bl a argumentet mot ett sådant program att det är få HIV-smittade bland injektionsmissbrukarna i vårt län. Ska vi vänta med att införa ett sprutbytesprogram tills vi har en smittspridning av HIV? Ja, då är det för sent. Det är cyniskt och inhumant. Tyvärr lär det inte finnas en politisk majoritet för ett positivt beslut om sprutbytesprogram.

Jag har tidigare skrivit om sprutbytesprogram här och här.

Nu går flyttlasset!