Nog blev det en uddamålsseger i mötet mellan Boden och Norrköping, men tyvärr segrade fel lag. Norrköping verkar vara djupt nere i svackan, inte en vinst på fem omgångar och ett uruselt spel. Det börjar likna rutschkana nedåt i tabellen. Det nedre strecket närmar sig oroande fort, eftersom serien är tät och alla lag slår alla. Enda glädjen igår var att resultaten i övriga matcher "gick Norrköpings väg". Tyvärr drog Alm på sig ännu en varning och är avstängd mot ÖSK på torsdag. Det blir ett tungt avbräck för IFK:s anfallsspel.
Vad IFK ska göra för att få tillbaka självförtroendet i sitt spel och börja vinna igen vet jag inte. En del ropar på tränarbyte, men jag vet inte om det är rätt väg att gå. Om Hellberg själv anser att han inte är rätt man att leda laget, ja då är det dags för ett tränarbyte inte annars. Spelarna måste ta sitt ansvar för den situation som uppstått och våga spela boll igen. Nu är det alldeles för osäkert och tafatt, ofta juniormisstag som görs på plan. Vet inte hur många gånger jag skrivit "att nu vänder det". Jag börjar bli luttrad. I mina värsta stunder ser jag ett evigt harvande i Superettan likt Helsingborg innan de tog steget upp igen. Hemska tanke. Ska det vända vore det mumma om det sker mot ÖSK!
Vi har sedan länge pratat om att åka upp och se IFK-ÖSK på torsdag, men efter det senaste bottennappet mot Boden vet jag inte om jag orkar åka upp. Resan hem blir så lååång och tung efter en förlust. Samtidigt är det lugnast för både hjärta och nerver att se matchen på plats, för finns det något värre än att följa en match via text-tv eller svensk fotbolls direktrapportering? Det lutar nog åt att vi ändå åker upp...
måndag, juni 13, 2005
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar