Det var visst ingen större rusning efter en gräsplätt från Parken. Gräs som varit med om både glädje och besvikelser.
Visst hade det varit kul att ha en av straffpunkterna i trädgården, men det fanns ingen möjlighet att åka upp till Norrköping för att köpa en. Det är lite för långt för att köpa lite gräs. Dessutom har jag ju ett jobb (ja, egentligen är det inget jobb utan ett förtroendeuppdrag) att sköta. Så Ekevägen kommer därför inte ha en bit av Parken.
Om maken verkligen hade älskat mig skulle han gjort som Calle och gått in på planen efter matchen i söndags och tagit med sig gräsplätten på bussen hem...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar