fredag, november 28, 2008

Så kom stunden som...

jag fasat för. Kanske inte fasat för, men nervöst väntat på. Lill-killen, Johan, åkte ur Idol. 16-åringen med målbrottssprucken röst, nervöst pillande i håret, knepiga kommentarer, charmig och armar och ben som lever ett eget liv. Det är som att se min egen 16-åring. Hur skulle han ta utröstningen?

Egentligen inte oväntat att han skulle åka ut. Men ändå.

Jag var faktiskt nervös för att se Johan sjunga "End of the road" men det gjorde han jättebra. Han sjöng för alla sina fans som fanns i publiken. Det värmer ett modershjärta. Själv fällde jag en tår. Eller två. Undrar hur han känner sig när kamerorna slocknat? Lycka till, Johan!

Helt sanslöst vilken hysteri det har blivit kring mjölbypojken. Har aldrig förstått det där hysteriska skrikandet som småtjejerna ägnat sig åt. Bilderna från studion igår var både komiska och tragiska. Småtjejerna var ju helt hysteriska.

Den ende som är värdig att vinna är Kevin, samtidigt som det känns lite fuskigt att en redan färdig artist är med i tävlingen. Ska någon hota Kevin är det Robin. Han gör lite av "Snygg-Eriks" resa genom Idol. Vet att en familjemedlem håller ett par tummar för Robin.

Inga kommentarer: