Allsång i Gränna

Igår var det dags att gå på Allsången i Gränna hamn för första gången. Hannah och jag utrustade oss med regnkläder och stolar och gick dit i god tid. Mycket folk var redan på plats när vi kom. Givetvis köpte vi även allsångsboken för att kunna sjunga med ordentligt.

Tror nog inte att det var den traditionella allsångspubliken som var på plats igår. Det var väldigt många unga tjejer i publiken. Den gänglige Mjölbysonen stod ju på scenen. Och visst klappade mitt modershjärta lite extra;-)

Lagom till Allsången skulle börja sprack himlen upp och det blev en härlig sommarkväll. Özz Nujen som inte är någon av mina favoriter var hur rolig som helst. Valen av allsånger var väl inte den bästa. Exempelvis var det inte många som sjöng med i "Rosa på bal" och hur låter det i radio? Däremot var det många som sjöng med i "Leende guldbruna ögon".


Trodde att det skulle vara mer hysteri hos flickorna när Palm äntrade scenen, men det var ganska lugnt. De stod längst fram med sina mobiler och kameror.

Mitt 2008

Med en dag kvar på det här året är det väl hög tid att summera året som gått. Så här var mitt 2008, ytterst selektivt, subjektivt och personligt:

Årets match: Ungern-Albanien på Ferenc Puskas Stadium i oktober.

Årets finaste present: IFK-bollen som står på mitt arbetsrum.

Årets konsert 1: Kane på De Kuip. Det var magiskt.

Årets konsert 2: Eldkvarn på Öa. Charmig liten folkpark, Plura i högform och båttur till och från Öa.

Årets bästa köp: Diskmaskinen! Så vacker och gnäller inte över för mycket disk...

Årets julklapp: ROT-avdraget! Tack för att vårt badrum inte blir lika dyrt att renovera.

Årets bok: "Vindens skugga" av Carlos Ruiz Zafón. Läs den!

Årets film: "Freedom writers". Kom visserligen 2007 men jag såg den inte förrän i år...

Årets resa: Bratislava-Wien-Budapest tillsammans med Håkan för att fira vår 20:e bröllopsdag.

Årets CD 1: Glasvegas!

Årets CD 2: "Catwalk Criminal" med Kane som jag köpte när jag var i Bryssel med UKD.

Årets Mjölbybo: Johan Palm som fångade mitt modershjärta med sin insats i Idol.

Årets tavla 1: En äkta Lindquist som pryder min vägg i bokrummet i nedervåningen. Tecknades på en restaurang i Bryssel.

Årets tavla 2: Karikatyren av mig från Tampere. Maken tycker att jag ser ut som en sur facktant.

Årets mest nervösa flöjtist: Jag vid invigningen av årets Blåsmusikfestival. Flöjten är uppburen på vinden igen...

Årets mardröm: Allsvenskan 2008

Årets sorgligaste och mest saknade: Lilla mormor som inte är med oss längre

Årets tårar: Sanna Kallurs i Peking. När Sanna gråter, ja då kan man inte hålla tårarna tillbaka...

Årets mest omtalade portfölj: Kulturutredningens förslag om en "kulturportfölj".

Årets besvikelse: IFK Norrköping.

Årets äntligen!: Hallen som äntligen blev färdigtapetserad. Kunde ha slutat illa för maken på stegen i trappen...

Årets veligaste: Mona Sahlin som inte visste om hon ville ha ihop det med Ohlys kamrater eller ej.

Årets blogg: Finnjonna som skriver om IVF och sin riskfyllda graviditet. Nu väntar vi på Mini.

Årets favoritvin: Mezzacorona Marzemino. Givetvis italienskt;-)

Årets mest misslyckade frisörbesök: Besöket hos en frisör i Berlin som resulterade i orangea slingor.

Årets föreställning: "Den ömhet jag är värd" av Peter Birro på Elverket.

Årets guld: HV!!! Blir det någon staty?

Årets jasså 1: Fotbolls-EM. Sverige? Italien?

Årets jasså 2: OS i Peking. De svenska gulden förvandlades till sand, i bästa fall brons.

Årets ögonblick: Förlossningen som jag fick närvara vid på Kvinnokliniken i april.

Årets mest ifrågasatta: Kärnfamiljen. Ett antal böcker, krönikor och P1 ifrågasatte om det fanns lyckliga äktenskap och kärnfamiljer.

Årets tröjköp: Konserttröjan från Kane's konsert på De Kuip

Årets mest efterlängtade: Den allsvenska premiären Sen var det bara ångest.

Årets lejon: Anders Borg som röt i mot bankerna om bolåneräntor och bonusar.

Årets tv-program: Uppdrag gransknings program om hjälp till självmord via internet. Skakande.

Årets gnälligaste och tråkigaste: Thomas Östros. Tack och lov att man inte är gift med den karln!

Årets framtidsbeslut: Landstingets beslut om nybyggnation för Smålands Musik och Teater.

Årets heta potatisar: FRA och äktenskapslagstiftningen

Årets väntan: Prinsessan Victoria som fortfarande väntar på att bli gift.

Det finns säkert massor av politiska händelser att kommentera eller sportögonblick som jag glömt för tillfället, men då hänvisar jag till tidningars och tv:s olika årskrönikor....

Så kom stunden som...

jag fasat för. Kanske inte fasat för, men nervöst väntat på. Lill-killen, Johan, åkte ur Idol. 16-åringen med målbrottssprucken röst, nervöst pillande i håret, knepiga kommentarer, charmig och armar och ben som lever ett eget liv. Det är som att se min egen 16-åring. Hur skulle han ta utröstningen?

Egentligen inte oväntat att han skulle åka ut. Men ändå.

Jag var faktiskt nervös för att se Johan sjunga "End of the road" men det gjorde han jättebra. Han sjöng för alla sina fans som fanns i publiken. Det värmer ett modershjärta. Själv fällde jag en tår. Eller två. Undrar hur han känner sig när kamerorna slocknat? Lycka till, Johan!

Helt sanslöst vilken hysteri det har blivit kring mjölbypojken. Har aldrig förstått det där hysteriska skrikandet som småtjejerna ägnat sig åt. Bilderna från studion igår var både komiska och tragiska. Småtjejerna var ju helt hysteriska.

Den ende som är värdig att vinna är Kevin, samtidigt som det känns lite fuskigt att en redan färdig artist är med i tävlingen. Ska någon hota Kevin är det Robin. Han gör lite av "Snygg-Eriks" resa genom Idol. Vet att en familjemedlem håller ett par tummar för Robin.

Han har fångat mitt modershjärta

Idol tillhör fredagsnöjet, innan det är dags för Karlavagnen. Men, och det är ett stort MEN. Jag tycker nästan det är jobbigt att följa programmet för jag har "adopterat" Johan. Kanske inte helt ovanligt för alla de mammor som ser programmet och har en tanig 16-åring där hemma. En yngling som inte har helt koll på röst, armar och ben. Rösten som målbrottsspricker. Glimten i ögat. Som ser så där lite osäker ut. Men som ändå ger allt och har sin egen stil. Kan man annat än tycka om och hålla på Johan då?

Usch, jag vill inte se Johan åka ut. Det kommer att göra ont i mitt modershjärta...

Min favorit

Här är killen som jag håller tummarna för i Idol. Attityd. Målbrottsrösten. Jag vill att han ska gå långt. Jag erkänner. Han väcker moderskänslorna i mig. Att han är östgöte gör ju inte saken sämre...

Heja Johan!