Repeat

Den här låten går på repeat i bilstereon just nu. På hög volym. Mina medtrafikanter undrar nog vad jag sitter och gapar åt i bilen;-)

Mitt 2008

Med en dag kvar på det här året är det väl hög tid att summera året som gått. Så här var mitt 2008, ytterst selektivt, subjektivt och personligt:

Årets match: Ungern-Albanien på Ferenc Puskas Stadium i oktober.

Årets finaste present: IFK-bollen som står på mitt arbetsrum.

Årets konsert 1: Kane på De Kuip. Det var magiskt.

Årets konsert 2: Eldkvarn på Öa. Charmig liten folkpark, Plura i högform och båttur till och från Öa.

Årets bästa köp: Diskmaskinen! Så vacker och gnäller inte över för mycket disk...

Årets julklapp: ROT-avdraget! Tack för att vårt badrum inte blir lika dyrt att renovera.

Årets bok: "Vindens skugga" av Carlos Ruiz Zafón. Läs den!

Årets film: "Freedom writers". Kom visserligen 2007 men jag såg den inte förrän i år...

Årets resa: Bratislava-Wien-Budapest tillsammans med Håkan för att fira vår 20:e bröllopsdag.

Årets CD 1: Glasvegas!

Årets CD 2: "Catwalk Criminal" med Kane som jag köpte när jag var i Bryssel med UKD.

Årets Mjölbybo: Johan Palm som fångade mitt modershjärta med sin insats i Idol.

Årets tavla 1: En äkta Lindquist som pryder min vägg i bokrummet i nedervåningen. Tecknades på en restaurang i Bryssel.

Årets tavla 2: Karikatyren av mig från Tampere. Maken tycker att jag ser ut som en sur facktant.

Årets mest nervösa flöjtist: Jag vid invigningen av årets Blåsmusikfestival. Flöjten är uppburen på vinden igen...

Årets mardröm: Allsvenskan 2008

Årets sorgligaste och mest saknade: Lilla mormor som inte är med oss längre

Årets tårar: Sanna Kallurs i Peking. När Sanna gråter, ja då kan man inte hålla tårarna tillbaka...

Årets mest omtalade portfölj: Kulturutredningens förslag om en "kulturportfölj".

Årets besvikelse: IFK Norrköping.

Årets äntligen!: Hallen som äntligen blev färdigtapetserad. Kunde ha slutat illa för maken på stegen i trappen...

Årets veligaste: Mona Sahlin som inte visste om hon ville ha ihop det med Ohlys kamrater eller ej.

Årets blogg: Finnjonna som skriver om IVF och sin riskfyllda graviditet. Nu väntar vi på Mini.

Årets favoritvin: Mezzacorona Marzemino. Givetvis italienskt;-)

Årets mest misslyckade frisörbesök: Besöket hos en frisör i Berlin som resulterade i orangea slingor.

Årets föreställning: "Den ömhet jag är värd" av Peter Birro på Elverket.

Årets guld: HV!!! Blir det någon staty?

Årets jasså 1: Fotbolls-EM. Sverige? Italien?

Årets jasså 2: OS i Peking. De svenska gulden förvandlades till sand, i bästa fall brons.

Årets ögonblick: Förlossningen som jag fick närvara vid på Kvinnokliniken i april.

Årets mest ifrågasatta: Kärnfamiljen. Ett antal böcker, krönikor och P1 ifrågasatte om det fanns lyckliga äktenskap och kärnfamiljer.

Årets tröjköp: Konserttröjan från Kane's konsert på De Kuip

Årets mest efterlängtade: Den allsvenska premiären Sen var det bara ångest.

Årets lejon: Anders Borg som röt i mot bankerna om bolåneräntor och bonusar.

Årets tv-program: Uppdrag gransknings program om hjälp till självmord via internet. Skakande.

Årets gnälligaste och tråkigaste: Thomas Östros. Tack och lov att man inte är gift med den karln!

Årets framtidsbeslut: Landstingets beslut om nybyggnation för Smålands Musik och Teater.

Årets heta potatisar: FRA och äktenskapslagstiftningen

Årets väntan: Prinsessan Victoria som fortfarande väntar på att bli gift.

Det finns säkert massor av politiska händelser att kommentera eller sportögonblick som jag glömt för tillfället, men då hänvisar jag till tidningars och tv:s olika årskrönikor....

It's London Calling

Här är ett filmklipp från konserten. Inte den bästa ljud- och filmkvaliteten, men vad kan man begära av en några år gammal digitalkamera? Det är en av mina favoriter från senaste skivan - It's London Calling. Jag tittar, lyssnar och njuter. Och minns. Känslan. Stämningen. Det var en magisk kväll på de Kuip!

Några bilder från konserten

Vilken konsert!

Sitter pa Schipol nu och ska fordriva tiden tills flyget gar. Sa da blir det lite surfande.

Nar jag kom tillbaka till hotellet igar var jag hes och lycklig! Vilken konsert! Det var precis sa bra, nej, battre an vad jag vantat mig. Haret reste sig pa armarna. Nagra tarar kom det ocksa. Det var vart varenda krona och dubbelt upp. Denna konsert kommer jag att leva lange pa. Det ar ett minne for livet!

Lagom till konserten blev det stralande solsken. I kon till inslappet borjade jag prata med ett gang hollandska killar. En av dem sa konfunderat och nog lite besviket: "I thought swedish girls are blonde". Haha. Sen fragade han givetvis om jag visste vem Henrik Larsson ar. Vilken svensk gor inte det?

Nar de spelade "Rain Down On Me" exploderade hela arenan. Vilken kansla!

Mellansnacket forstod jag inte mycket av, men jag gjorde som de ovriga i publiken; jublade och appladerade:-)

Under konserten gick det runt folk och salde vin och ol pa laktaren fran en "dunk" pa ryggen. Det hade aldrig hant pa en konsert i Sverige! Konstaterade att hollandare ar ett oldrickande (och trevligt) folk.

Kane gar hem i alla aldrar och jag var langt ifran ensam om att vara 30++.

Nar jag skulle hem rakade jag aka ett par hallplatser for langt med sparvagnen (som jag tjuvakte med bade till och fran konserten) och det var inte trevligt att ga ensam genom centrala Rotterdam vid midnatt. Som val ar ar det latt att hitta i Rotterdam och mitt hotell lag centralt.

Vilken kvall! Vilken konsert! Aterkommer med bilder nar jag kommer hem. Som gradde pa moset messade Hakan att IFK ar i kvartsfinal i cupen. Som sagt, vilken kvall.

Nedräkning...

Den 28 juni kl.18.00 befinner jag mig på De Kuip i Rotterdam för en efterlängtad konsert med Kane. Det tog ett par år, men nu är jag snart på väg. Nu är det nedräkning. Dag för dag. Det är lite pirrigt. Jag längtar! Mina skivor med Kane går på repeat, vilket inte riktigt uppskattas av övriga i familjen:-)

Kom nyss på att med den nya skivan fanns Opendisc med en massa Kane-material. Kul! Matade in skivan i datorn. Förväntansfull. Men jag förstår knappt en bråkdel. Allt är på holländska! Kanske inte så konstigt då det är ett holländsk band... Jag får nöja mig med att titta på bilder och lyssna på musiken. Och det är ju inte fy skam.

Vad sägs om Shot of a gun?

It's London calling

Nu har jag lyssnat och lyssnat på Kane's nya skiva. Och jag gillar den mer och mer. Dock är första låten "Catwalk criminal" inget vidare. Alldeles för stötig sång och så avskyr jag synthblippandet. Usch!

Den här skivan är lite tuffare än övriga. Lite mer rock. Inte helt fel. Det finns ett par guldkorn som jag fastnat för, kanske allra mest "It's London calling". Den går på repeat just nu.

Den första skivan jag hörde med Kane var "February" och den är helt olik allt annat. Det är en ackustisk livekonsert och att jämföra den med allt annat är inte riktigt rättvist. Ändå blir det så. Det är de livelåtarna som jag lyssnar på om och om igen.

Konserten i Rotterdam i slutet av juni kommer att bli årets höjdpunkt. Dagarna räknas ner...

Inget riksting i sommar

I sommar blir det inget riksting för mig. Iofs vet jag ju inte om jag skulle bli tillfrågad att vara ombud, men hur som helst så väljer jag någonting helt annat. Jag åker alltså till Rotterdam för att äntligen få höra mina favoriter Kane live! Det ni!

Jag längtar!

Någon som vet hur man tar sig på billigast sätt till Rotterdam?