Tid för samtal och reflektion

Det har varit en givande och lärorik dag i folkbildningens tecken. Vi har fått höra två bra föreläsningar av Peter Örn och Ulrika Knutson.

Peter Örn väckte bl a frågan i sitt anförande vad det betyder att allt färre politiker har en "hudnära relation" till folkbildningen. Blir folkbildningen bara en utgiftspost bland andra i budgeten? Och ser dagens politiker folkbildningen som en kompletterande roll i samhället?

Han pratade även om att det är en renässans för politikerna. Det pratas inte så mycket om politikerförakt längre, utan politiker får mer respekt. Han trodde att mycket av denna renässans kan hänföras till Obama och tron på att man genom politik och engagemang kan förändra samhället.

Han lyfte även fram att folkbildningen vilar på en människosyn om alla människors unika och lika värde. Och vilka gör inte det? Men alla agerar inte utifrån denna människosyn...

Ulrika Knutson tog oss med till kvinnorna på Fogelstad. Än en gång förundras jag över dessa kvinnors engagemang! Förresten såg jag till att få min bok signerad av Ulrika.

Panelsamtalet kom att handla om vilken roll folkbildningen spelar i samhället och om folkbildning kan bidra till tillväxt. Klart att folkbildningen kan det! Det handlar om flera sorters tillväxt; mänsklig, kulturell och ekonomisk. Hur många band har inte börjat sin karriär inom ett studieförbund för att sen inta världsscenerna?!?
Knutson underströk att "verklighetens folk" går på teater, konserter, deltar i studiecirklar och läser böcker... Visst gör vi det!

Man kan sammanfatta dagen med att det behövs mötesplatser för möten mellan människor och tid för dialog - en grundsten i ett demokratiskt samhälle, samt att det finns starka band mellan kultur och folkbildning.

Som sagt, en givande och inspirerande dag! En extra bonus var den låda med Ryfors karameller som jag fick för min medverkan i panelsamtalet. Gott!