Börjar visst bli en ovana att blogga om gårdagens händelser, men det var för sent att skriva något när jag kom hem.
Igår deltog jag på ett nationellt symposium med rubriken "Lekande Läkande Skapande" arrangerat av Freja Musikteater på Jönköpings teater. Det var en lärorik och inspirerande dag och nya kontakter knöts. Freja Musikteater avslutas nu som projekt efter tre år och utan att överdriva kan man säga att det varit ett väldigt lyckat projekt och gett resultat som få vågat hoppas. Det har varit lekande, lärande, skapande. En succé som blivit nationellt uppmärksammad. I höst ingår delar av Freja i Smålands Musik och Teaters ordinarie verksamhet. Det är jag stolt över!
Symposiet bjöd på föreläsningar och panelsamtal. För mig var föreläsningen om Moomsteatern och internationell handikappteater ny kunskap. Kjell Stjernholm sa bl a att Freja är den enda handikappteatern som är knuten till en institution och att det ger stora möjligheter till utveckling. Senare fick jag tillfälle att prata mer med Kjell och det var ett för mig givande samtal.
På kvällen bjöds vi på föreställningen "Måsen Johanna". En fantastisk föreställning med mycket känslor och som väcker många tankar. Man skrattar och blinkar bort tårar om vartannat. Om du har möjlighet, se den! Det är en föreställning i två akter där första akten "Måsen Johanna" är ett nyskrivet verk om att få vara sig själv, att få tillhöra en gemenskap som den man är, utanförskap och om mod. Akt 1 skulle kunna stå på egna ben och turnéra. Så bra och tankeväckande är den. Jag tror att många ungdomar skulle ta till sig budskapet. Skådespelarna har utvecklats enormt mycket sen jag såg dem för första gången i "Stackars oss". Ett extra plus är att Sinfoniettan deltar i föreställningen.
Den andra akten är en Epilog med bl a Frejas Greatest hits. En slags summering av projektet. Och visst fick jag höra favoriten "Åkej".
En märklig känsla, men jag är stolt över Freja och alla ungdomarnas insatser. Faktum är att jag skryter om Freja i alla möjliga och omöjliga sammanhang:-)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
2 kommentarer:
Hej Mia,
Ett förtydligande som jag måste göra: Den unika kopplingen handikappteater/institutionsteater har ett undantag jag glömde sist. Tyst Teater/Riksteatern. Det gör inte Freja/SMOT ett dugg mindre unika, då gruppen personer med autism/asperger innebär ett helt annat sceniskt språk och koncept.
mvh
Kjelle/Mooms
Tack Mia
Det var roligt att läsa om din upplevelse av Frejas nationella symposium. Även jag var naturligtvis stolt och överlycklig i egenskap av projektledare.
Det fullkomligt överväldigande bifallet var fantastiskt.
Att prof Christophet Gillberg blev sjuk i sista stund gjorde inte så mycket. Folk kom uppenbarligen lika mycket för Frejas skull!
Vi stuvade om programmet och Anders Brynges lilla föredrag täckte både de medicinska och kulturella infallsvinklarna. Roligt att hans utvärdering av socialt träningsprogram för personer med autism sammanföll till punkt och pricka med Frejas verksamhet!
KJelles internationella utblickar gav perspektiv åt vår verksamhet. Hans profetia att personer i framtiden kommer att resa från när och fjärran till Jönköping för att se Freja Musikteater som saknar motstycke även internationellt kanske infrias! Jönköping har fått en ny turistattraktion!
Och så tycker jag att Peranders inledningsanförande var jättebra. NU är det sagt inför ett fullsatt teaterhus att landstinget ska trygga Freja Musikteaters framtid ekonomiskt som en del av Smots löpande verksamhet. I sanning ett unikt beslut som sätter Smot på både den nationella och internationella teaterkartan.
Den enda smolken i bägaren var att Jönköpingsposten inte bevakade detta nationella symposium Uselt av dem tycker jag. Samtalet om nya okonventionella metoder inom barn och ungdomspsykiatrin och kopplingen kreativitet och autism mellan representanterna för Bup, Team Autism och NPT-Teamet var ju hur intressant som helst för en allmänhet. Det verkar som om JP bara skriver när de kan ana sig till en skandal eller något negativt. Det positiva är tydligen inte lika intressant att skriva om. Det är synd tycker jag, men annars var jag mer än helnöjd!
Ingrid Sindahl-Norelius, projkektledare för Freja Musikteater
Skicka en kommentar