Mitt i musiken

För en tid sedan blev jag intervjuad av Mitt i musiken om varför det svenska musiklivet inte går samman och talar med en röst till Kulturutredningen. Idag sändes delar av den intervjun. Tyvärr tog man inte med synpunkterna om att det behövs en samlad nationell musikpolitik där ansvar, roller och uppdrag tydliggörs för de aktörer som har offentligt stöd. Idag saknas en sådan.

Före intervjun skickade Mitt i musiken ut en enkät med ett antal frågor. Det hade varit intressant att höra hur musiksverige ser på framtiden och sin roll.

Hägg ser spöken på ljusan dag

Riksdagsledamoten Carina Hägg (s) är en kvinna som inte sällan ser hemska spöken på ljusan dag. Nu har hon fått för sig att en av avsikterna med att privatisera Apoteket är att socialminister Göran Hägglund vill begränsa tillgången på preventivmedel och abortpiller. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta när jag läser det. Varför skulle Hägglund vilja begränsa tillgången till preventivmedel? Han är ju den socialminister som aktivt tagit tag i frågan om sexuell hälsa och vågat problematisera abortfrågan. Det är Hägglund som har tillsatt en arbetsgrupp för att ta fram en handlingsplan för sexuell hälsa. När socialdemokraterna huserade i Socialdepartementet togs inga initiativ i denna riktning. Man kan fråga sig varför?
Det vore intressant att höra Hägg problematisera frågan om sexuell hälsa och de höga aborttalen. Men det ger väl inte lika mycket utrymme i media...

Mustig köttfärssoppa

Här är det efterfrågade receptet på soppan vi bjöd på när Håkan fyllde år.

Mustig köttfärssoppa (6 pers)

400 g köttfärs
3 dl strimlad purjolök
5 dl strimlad vitkål
3 msk senap (gärna dijonsenap)
1½ l köttbuljong
2 msk soja
spiskummin, salt och peppar

Bryn färsen i en gryta. Blanda i resten (ej kryddor). Koka i 10 minuter på svag värme under lock. Krydda.

En poäng är bättre än ingen

Som jag misstänkte skulle det bli extra jobbigt när IFK tog en tidig ledning i andra. Det blev en nervpärs. Så onödigt att släppa in en snabb kvittering. Efter det kändes det som att IFK blev rädda för att förlora den poängen, istället för att gå för tre. Men trots allt, en poäng är bättre än ingen.

Tack och lov att domaren inte fick den avgörande rollen. Eriksson är väl inte direkt min favorit om man säger så. Utvisningen av Roth var minst sagt tveksam. GTG mot Djurgården känns inte bra. Men även han kan ju göra sin livs match.

Gott att ICA segrade uppe i Sundsvall. Tack!

5 poäng till kvalplats och IFK har en match mindre spelad. Hoppet om kvalplats lever...

Fler kommentarer inför och under match hittar du här.

Min favorit

Här är killen som jag håller tummarna för i Idol. Attityd. Målbrottsrösten. Jag vill att han ska gå långt. Jag erkänner. Han väcker moderskänslorna i mig. Att han är östgöte gör ju inte saken sämre...

Heja Johan!

Saknad

Ibland kan man inte förklara varför, men idag är en sån där dag när tankarna och saknaden efter mormor kommer över mig. Kanske var det den där tanken som kom när jag åkte hem och solen sken så där fint som den bara kan göra om hösten. Jag ville ringa mormor och höra hur det var, berätta om hur det går för barnen och tala om att jag tagit in en fin bukett av "kärleksörten" som jag fått av henne. Men mormor finns ju inte längre bland oss. Om jag ringer morsmors nummer är det inte hon som svarar "Johansson" så där melodiskt, tryggt och lugnt som bara hon kan. Kunde.
Kanske var det när jag lagade mat och använde de torkade trattkantarallerna som jag fått av mormor? Jag snålar på dem för att behålla lite av mormor nära så länge som möjligt. De torkade svamparna i glasburken är för mig av högre värde än renaste guld.
Eller var det kommentaren på förmiddagen om att jag säger "pojkarna" om mina söner? När jag växte upp var ju "pojkarna" synonymt med mina morbröder som fanns nästgårds. Mina "storebrorsor". De som har format och härdat mig. De som gett mig skinn på näsan och den där viljan att hata att förlora. Det var inte lätt att vara en liten tjej bland dem;-)

Jag saknar mormor.

Tågproblem, igen

Sitter på tåget hem från Stockholm. Har varit uppe på SKL för en heldag tillsammans med kristdemokratiska kommun- och landstingspolitiker. Vi har fått en genomgång av regeringens budgetförslag. Alltid bra att få mer information och möjlighet att ställa frågor direkt till Göran Hägglund.

Vi är rejält försenade efter signalfel och hastigheten verkar inte heller vara det den brukar vara. Marginalen mellan tågbytena i Nässjö är redan utraderad och vi har inte ens kommit till Norrköping än. Suck. Varför dessa ständiga problem med lok och signalfel? Som grädde på moset har jag fått huvudvärk av den äckliga lukten från tågets bromsar...

Ger segern falskt hopp?

Det blev som vanligt en nervpärs i soffan. Usch. Det här är inte hälsosamt. Undrar vad blodtrycket låg på under sista minuterna av matchen...

De sista 20 minuterna gick matchklockan oerhört låååångsamt. Puh. Borde ha följt med maken ut promenaden.

Jag gläds över IFK:s kämpaseger. Önskade att jag hade varit på plats på Parken ikväll. Hade behövt den injektionen.

Men ger dagens seger sådana som mig ett falskt hopp? Ett litet halmstrå att sätta sitt hopp till. Hoppet som släckts har tänts. Lågan fladdrar. Nu gäller det att Gais gör sitt jobb och vinner över Gefle. Sanningen är ju att hoppet sätts till att motståndarna i bottenträsket förlorar kommande matcher. Det räcker inte med att IFK vinner sina matcher. Allt måste nu gå IFK:s väg. Men hoppet lever. Kvällens match gav en välbehövlig seger inför nästa match mot gnäll-ÖSK. Fyllde på med en dos av välbehövligt självförtroende.

Jag vill så gärna att IFK spelar i Allsvenskan nästa säsong. Hemska tanke om Bönderna skulle gå upp och IFK tvingas spela i SE. Det får INTE ske.

Jag somnar gott ikväll. Bombhot, fullmäktigedebatt och så seger... Det tar ut sin rätt.

Funderar på om det är makens slarv med gräsklippandet som bidragit till att IFK är där de är i tabellen....

Kraftfullt JA till "smothuset"

Huvudnumret på landstingsfullmäktige var ärende nr 10 och nybyggnation för Smålands Musik och Teater. Det blev ingen direkt debatt, utan mer av deklarationer varför man är för eller emot ett nytt hus för scenkonst. I anförandena gick vi från Bröderna Lejonhjärta till Humle & Dumle.

En av de moderater som är emot en nybyggnation angav som skäl att "Alliansen genomför den största kulturpolitiska satsningen någonsin i detta landsting". Jag som är stolt över det...

Här är mitt inlägg i debatten:

Ordförande, ledamöter

Jag vill börja med att yrka bifall till landstingsstyrelsens förslag till beslut.

I oktober förra året tog vi beslut om att bygga ett nytt hus för Smålands Musik och Teater. Det var ett enigt fullmäktige som biföll satsningen. Sen dess har anbud öppnats, byggnaden bantats och omräkningar har gjorts. Trots det räckte inte de budgeterade medlen. Det är därför vi behöver ta ett nytt beslut i dag. Det är väl ingen av oss i denna lokal som gläds över kostnadsökningen. Men behovet av ett nytt hus för scenkonst kvarstår och det lär inte bli billigare om vi skulle börja om från början igen. Jag är glad över att det finns en enighet över alla partigränser för att göra denna satsning. Det är en styrka.

Det nya huset ger en fullgod arbetsmiljö med bra repetitionslokaler och vettiga förutsättningar att bedriva professionell scenkonst. Men det handlar inte enbart om arbetsmiljö. Ett viktigt syfte är ju att ge verksamheten möjlighet att utvecklas. Att stärka kulturlivet i regionen. Större och funktionella lokaler gör att fler kan ta del av utbudet. Inte minst bidrar huset till att vi gör teatern, musiken och dansen tillgänglig för funktionshindrade på ett bättre sätt än i dag. Huset blir fullständigt handikappanpassat och dialog sker med Länshandikapprådet. Med bättre lokalförutsättningar kan utbudet breddas genom samverkan med andra konserthus, teatrar, danskompanier och operahus – nationellt och internationellt. Sedan den s k jönköpingsklausulen togs bort finns ännu större möjligheter att bredda utbudet i huset. Nu kan även annan verksamhet än Smålands Musik och Teater bedrivas i huset. Min vision är ett hus som sjuder av liv och verksamhet där alla känner sig välkomna.

Det nya huset blir en viktig mötesplats och skapar förutsättningar för oväntade gränsöverskridande möten. Gör kultur tillgänglig både för upplevelse och medverkande eller eget skapande. Här kan möten ske mellan människor i olika åldrar eller av etnisk bakgrund på ett naturligt sätt. Kulturen kan bidra till att överbrygga klyftor. Möten mellan människor utgör en grundsten i en vital demokrati.

Smålands Musik och Teater har ett unikt arbetssätt där konstarterna samverkar över konstgränserna. Det skapar dynamik, kreativitet och oväntade möten. Det nya huset ger bättre förutsättningar för att utveckla detta arbetssätt. Smålands Musik och Teater uppmärksammas exempelvis nationellt för sitt dansprojekt FUSE, samarbetet med amatörer i sommarspelen, Freja och arrangörsutvecklingen genom Brahefestivalen. Satsningen på ett nytt hus väcker stort intresse och sätter både Jönköping och regionen på kartan.

Det finns en oro för att det blir mindre med verksamhet ute i länets kommuner när huset byggs. Jag vill då påminna om att vi antog en Kulturpolitisk vision i mars. Uppdragen där kvarstår. Smålands Musik och Teater ska verka i länets alla kommuner. Prioriterat är kultur för barn och unga.

På insändarsidorna har man ställt kultur mot vård. Inte sällan har det skrivits om besparingar och nedskärningar i vården. Det är helt fel. Det har inte varit några besparingar inom vårt landsting under de senaste åren. Utöver löne- och kostnadsuppräkning har hälso- och sjukvården tillförts mer än 85 miljoner de två senaste åren. Satsningen på vården fortsätter nästa år för att öka tillgänglighet och korta köer. Med en välskött landstingsekonomi kan vi satsa både på ett hus för Smålands Musik och Teater och god vård.

Lite fånigt att begära votering när det är så uppenbart att det är fyra personer i hela fullmäktige som kommer att rösta nej. Det var ju t o m så att varje ledamot deklarerat sin ståndpunkt i dagens JP med bild och allt. Siffrorna blev som väntat 77-4 även om skärmen visade att en person var frånvarande. Det var fel på den ledamotens voteringsdosa.

Jag tycker att det var kul att så många åhörare fanns med i Rosensalen för att höra debatten om smothuset. Skulle önska att samma intresse fanns för landstingets övriga verksamhet...

Jag är glad över att vi äntligen är så långt framme i detta ärende. Nu väntar vi på beslutet om överklagandet innan spaden kan sättas i marken. Dagens beslut är stort och historiskt. Det sätter Jönköping och Jönköpings län på kartan.

Noterade f ö att beslutet om att finansiera inköp av tågfordon för 145 miljoner klubbades igenom utan att en enda person begärde ordet...

Motion om nollvision för suicid

Vänsterpartiet hade motionerat om att landstinget ska ta fram en nollvision för suicid, självmord, bland unga. Utskottet som arbetat fram yttrandet över motionen föreslår att man ska utreda hur en nollvision för suicid kan förverkligas i Jönköpings län. Man breddar frågan så att den omfattar alla åldersgrupper. Det är en viktig fråga.

Här är mitt inlägg i motionsdebatten:

Ordförande, ledamöter

Jag vill börja med att yrka bifall till landstingsstyrelsens förslag till beslut.

Suicid, självmord, är fortfarande ett tabubelagt område att prata om trots att tre gånger så många dör genom självmord jämfört med hur många som dödas i trafiken varje år.
Internet är en fantastisk uppfinning, men också ett svart redskap för den som funderar på att ta sitt liv. Det finns en mängd självmordschattar och forum. Du kan med hjälp av ett enkelt klick hitta fram till självmordsguider med råd om hur du med olika metoder kan ta ditt liv. Tiden från tanke till handling förkortas, inte sällan med hjälp av anonyma personer som uppmuntrar till handling. En av de välbesökta självmordsguiderna inleds med följande: Guiden är skriven för den som funderar på självmord men inte vet hur dom ska gå tillväga. Jag kan inte garantera att informationen är absolut korrekt, men jag hoppas att den kan fungera som en vägledning på vägen till det perfekta självmordet och mindre lidande för dig som planerar att ta ditt liv eller för vem som helst som kommer att läsa den... Det är skrämmande läsning.

Jag vet inte om du såg Uppdrag granskning för någon vecka sedan. Det handlade om just medhjälp till självmord via så kallade självmordssajter. Man intervjuade en person som bistått med ”recept” på hur man begår ett säkert självmord. Han sa att han var för pro choice - att alla har rätt att bestämma om man vill leva eller dö. Att man har ett ansvar för sitt liv och död. Visst har man ansvar för sitt eget liv, men det är en skrämmande syn på hur man hjälper en medmänniska som är deprimerad och mår dåligt. Vilken hjälp är råd om det perfekta självmordet till en person som mår så dåligt att han eller hon inte orkar leva längre? Tänker man klokt och rationellt när man är djupt deprimerad?
Det är därför som det preventiva arbetet måste prioriteras. Vi måste träna oss i att samtala om existentiella frågor, om liv, död och självmord och skaffa oss grundläggande kunskap om ångest, depression, självmordstankar och självmordsförsök. Det är i det förtroliga samtalet mellan två människor som den första ”livräddningsinsatsen” kan göras.

I folkhälsopropositionen som presenterades av folkhälsominister Maria Larsson i våras, finns en nollvision för suicid med. Det var på tiden! En nollvision visar att det är bråttom och att det är ett stort samhällsproblem. Världshälsoorganisationen (WHO) har satt upp ett mål om att minska antalet självmord med en tredjedel till år 2020. I Sverige skulle det innebära ca 500 färre självmord jämfört med 2005. Vi måste gå från ord till handling.

Varje år är det mer än tre gånger så många människor som dör genom självmord jämfört med i trafiken. För trafikdöden har vi haft en nollvision och ett säkerhetsarbete i många år. Ca 70 miljoner satsas varje år på forskning kring trafiksäkerhet. Anslagen till forskning kring suicidprevention är endast ca 3 miljoner kronor per år. Här finns mer att göra om vi menar allvar med nollvision för självmord.

Det är bra att utskottet tar ett helhetsgrepp och vill att man utreder hur en nollvision kan förverkligas i Jönköpings län. Självmord är inte bara en fråga för unga. Det är ett samhällsproblem. Självmord är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15-44 år. Män över 65 år har den högsta självmordsfrekvensen per 100 000 invånare. En fjärdedel av självmorden begås av en person som är över 65 år. En studie visar att 8 av 10 av de äldre var deprimerade innan de tog sitt liv. Forskning visar att de som gjort självmordsförsök löper större risk för att begå självmord. Här är de unga överrepresenterade. Därför är det förebyggande arbetet så viktigt. Genom förebyggande insatser och ökad kunskap kan vi rädda liv.

Landstingsfullmäktige biföll styrelsens förslag om att utreda hur en nollvision för suicid kan förverkligas i Jönköpings län.

Dramatisk start på dagens fullmäktige

Det blev en olustig inledning på dagens landstingsfullmäktige. Fullmäktiges ordförande meddelande att öppnande skulle skjutas upp, men sa inget mer. Det började gå rykten om att det riktats ett hot mot fullmäktige. En stund senare fick vi order om att alla ledamöter skulle samlas i kansliets cafeteria. Vi gick dit och prickades av. Ännu var det bara rykten i luften om bombhot. Senare fick vi order om att utrymma även kansliet. Alla gick ut och gick runt eller stod och pratade. Polisen kom. Efter totalt ca 45-50 minuter blåstes faran över. Polisen bedömde det hela som ett falskt hot. Men det var en olustig känsla som spred sig och organisationen kring utrymningen var inte riktigt bra. Hade det varit allvar, hade det varit problem...

Resten av dagen stod två väktare utanför fullmäktigesalen.

10 miljoner till de regionala scenkonstinstitionerna

Dagen har ägnats åt möte med Kulturutredningen i Stockholm. Det märks att man börjar konkretisera sina tankar och förslag allt mer. Idag diskuterades "portföljen" mer ingående under ett antal timmar. Innehåll, förhandlingsmodell och tidsplan. Intressant och en stor utmaning. SKL redogjorde även för huvuddragen i sitt PM om kultur.

Men det som ådrog sig mest intresse från oss runt bordet var nog det som skedde några kvarter bort. Finansministerns budgetpresentation. Vad fanns det för skrivningar kring kultur? Nya satsningar? Glädjande nog satsas 10 miljoner på de regionala scenkonstinstitutionerna. Det har ju varit nolluppräkning och t o m minskade anslag till dem tidigare. Regeringen betonar "förutsättningar för konstnärlig utveckling av och tillgänglighet till teater-, dans- och musik i hela landet". Gott! Även sänkningen av arbetsgivaravgiften på 1 procent ger ett välkommet tillskott till de regionala scenkonstinstitutionerna. Länsmusiken är sammantaget en stor arbetsgivare för musiker.

Intressant är även den satsning som regeringen gör på kulturella och kreativa näringar. Här är en viktig utvecklingsfaktor.

Jag hade gärna sett skrivningar om kultur och hälsa, men man kan ju inte få allt. Kanske det finns med nästa år...

F ö kan jag notera att tåget var försenat till Stockholm p g a lokfel och hem blev vi stående utanför Katrineholm p g a att det bara är ett spår där. Tack vare marginalen på 28 minuter mellan tågen hann jag med tåget hem till Tenhult...

Dags att sova nu. Imorgon väntar Landstingsfullmäktige då beslut ska tas om utgiftsram för nybyggnad av lokaler för Smålands Musik och Teater, d v s "smothuset".

Big Rune

Igår bjöds alliansens landstingspolitiker på en visning av muséet på High Chaparral. Ciceron var ingen mindre än självaste Big Bengt. Tyvärr, missade jag detta p g a telefonväkteriet på JP. Förutom en visning av muséet fick de sig till livs en lektion om kvinnans roll i samhället eller ska vi säga i hemmet. Kanske var tur att jag slapp höra det för flera av kvinnorna i sällskapet gick därifrån under "lektionen"...

Tandvårdsdirektörens cowboystil inspirerade det centerpartistiska landstingsrådet igår.

Alliansens "Big Rune".

Angående telefonväkteriet om "smothuset"

Idag är det nästan en helsida med frågor och svar. Vad läsarna ska vara medvetna om är att P O Norlander INTE var med på redaktionen och svarade på läsarnas frågor när de ringde till JP. Det han gör är att kommentera vad jag har svarat läsarna. Han blev uppringd från redaktionen och fick frågor och svar refererade. Det är något helt annat än att direkt svara på läsarnas frågor.

Sen kan jag förstå att det inte var lätt för KA att hänga med i svängarna när alla samtal fördes, hon lyssnade på dem via högtalartelefon och skrev så pennan glödde. Så det som står i tidningen är faktiskt inte direkta citat av vad jag svarat. Det är sammanfattningar av samtalen och inte alltid korrekt återgivet. Det finns några saker som skulle behöva korrigeras, men det är en sak som är helt galet fel.
Jag har verkligen INTE sagt att "Om vi skulle lägga ner hela Smot-huset är det felräkningspengar". Vad jag sa var att om vi lägger ner Smålands Musik och Teater som får ca 28 miljoner kronor per år för sin verksamhet blir det nästan felräkningspengar i en budget på 8 miljarder. Det handlar om att få rätt proportioner på vad vi diskuterar.

Tyvärr går det inte att länka till tidningsartikeln eftersom JP inte har någon webbtidning.

Veckans ledarkrönika

Denna vecka är det undertecknad som skrivit ledarkrönikan i tidningen Kristdemokraten. Temat är kulturell infrastruktur.

Då texten inte finns utlagd på tidningens hemsida ännu, så lägger jag ut den här:

Kulturell infrastruktur

Infrastruktur är ordet som är på mångas läppar just nu. De flesta har en åsikt om vilka satsningar som ska göras på väg och järnväg. Satsningar som är viktiga för ett samhälles fortsatta utveckling. Men, kulturell infrastruktur talas det inte så mycket om. Vad är kulturell infrastruktur? Jo, det är alla bibliotek, teatrar, konserthallar, bygdegårdar, folkparker, biografer, museer, arkiv etc. Alla institutioner och arenor som tillgängliggör kultur i alla dess olika former i hela landet. Gör kultur tillgänglig både för upplevelse och medverkande eller eget skapande. Dessa arenor utgör en viktig mötesplats för människor. Här kan möten mellan människor i olika åldrar eller av etnisk bakgrund ske på ett naturligt sätt. Kulturen kan bidra till att överbrygga klyftor. Möten mellan människor utgör en grundsten i en vital demokrati. Därför är det av grundläggande betydelse att stat, kommun och landsting fortsatt garanterar att det finns en kulturell infrastruktur, kulturella mötesplatser, i hela landet. Man ska inte behöva bo i en storstad för att kunna ta del av ett rikt kulturliv.

Vi människor har både fysiska, psykiska och andliga behov. Vi har behov som inte kan fyllas av materiella tillgångar. Det är här som kulturen utgör en avgörande del i människors tillvaro. Genom kulturen kan människor utvecklas och finna mening i tillvaron. Forskning visar att kulturella upplevelser gör människor friskare. Därför är den kulturella infrastrukturen lika viktig som utbildning och kommunikationer i ett välfärdssamhälle, vilket är lätt att glömma bort när olika satsningar och behov ställs mot varandra.

För många är det ett rött skynke och ett stort NEJ att prata om nyttan av kultur. Man menar att kultur har ett egenvärde och kan inte värderas i kronor och ören. Självklart har kultur ett egenvärde och egenvärdet hotas inte av att man talar om nyttan av kultur. Vi kan inte värdera en enskild persons kulturupplevelse i pengar, men får ändå inte göra misstaget att undervärdera kulturens samhällsekonomiska betydelse. Kultur är närande, inte tärande på samhällsekonomin. Men, det är inte så det låter när kulturbudgeten ska fastställas. Då ses kultur enbart som en kostnad, vilket är helt fel. Vi gör kulturen en otjänst om och när vi sätter upp kulturen på en vacker piedestal. Kultur är ingen sektor vid sidan om all annan verksamhet. Kultur genomsyrar ju alla sektorer på ett eller annat sätt. Kultur har betydelse för en orts profil, folkhälsan, besöksnäringen, attraktivitet, utveckling, arbetsmarknad etc. Kultur är med andra ord både guldkanten på vardagen och en näring. Frågan är då varför kulturen spelar en så passiv och undanskymd roll i de regionala utvecklingsplanerna? Har inte de lokala och regionala politikerna insett kraften och möjligheten som ligger i ett rikt kulturliv?

Telefonväkteri om "smothuset"

Idag har jag tillbringat två timmar på JP:s redaktion för att svara på frågor via telefon och mejl om "smothuset". Utan att överdriva kan jag väl säga att mitt högra öra var rött efter ett antal samtal från äldre personer som var starkt kritiska till att ett nytt hus för scenkonst ska byggas i Jönköping. Det är inte alldeles lätt att svara på frågor när den som frågar redan har "svaren" färdiga, men jag gjorde mitt bästa för att försöka reda ut missförstånd och rena felaktigheter. Förhoppningsvis framgår det i tidningen när frågor och svar trycks.

Majoriteten av dem som ringde "visste" att det skett besparingar och neddragningar i vården. Det är helt FEL! Under de senaste två åren har hälso- och sjukvården tillförts mer än 85 miljoner kronor utöver löne- och kostnadsuppräkning. Visst är det så att det finns saker som måste bli bättre inom vården, det finns det alltid. Nästa år fortsätter satsningarna på sjukvården. Ca 100 miljoner kronor satsas för att öka tillgängligheten, korta köerna och utökade ambitioner. Det är helt FEL att säga att vården blir lidande av att detta hus byggs! Vi har ett välskött landsting och har råd med både kultur och god vård.

Landstingets totala budget är på nästan 8 miljarder kronor. Kulturen (och det är mer än Smålands Musik och Teater) utgör ca 1 procent av den totala budgeten. Det gäller att ha rätt proportioner på vad som diskuteras.
Landstingets investeringskostnad för ett nytt scenkonsthus är 263 miljoner. Jönköpings kommun och privata givare betalar resterande. Många kanske inte vet att landstinget gör investeringar för ca 370 miljoner årligen, det mesta inom hälso- och sjukvårdsområdet. Investeringarna är egenfinansierade.

I flera av samtalen sa man lite nedlåtande att det är "teaterchefens hus". Det är ju helt fel. Nog för att han har varit en drivande faktor för att ge sina anställda en god arbetsmiljö och vettiga förutsättningar för att bedriva professionell teater, men huset för scenkonst byggs för Smålands Musik och Teater och ägare är huvudmannen Landstinget i Jönköpings län. Det är med andra ord vårt gemensamma hus. Ett hus som kommer att bidra till hela regionens utveckling.

Inte sällan sägs det att "vi skattebetalare får stå för notan som ni politiker beslutar om". Jag är också skattebetalare i detta landsting, liksom övriga 80 i landstingsfullmäktige.

Mer förvånande är frågor som lyder typ "måste man bygga så fint"? Varför ska man bygga ett fult hus?

Det är inte heller så att det "bara" behövs en scen för att bedriva professionell teater-, musik- och dansverksamhet. Det trodde jag i min enfald att gemene man visste.

Men det är inte lätt för gemene man att hänga med i svängarna när tidningens chefredaktör ger sken av att det är något annat som gäller vad avser kostnader för huset. Om det kan du läsa mer om här.

Passade på att bli fotograferad när jag var hos JP. Den bild de hade i dagens tidning är fruktansvärt gammal och dålig. Jag måste ju tänka på att min man och mina barn inte ska behöva skämmas för mig;-)

Alliansen på High Chaparral

Under dagarna två samlas Alliansen i landstinget på High Chaparral för att prata budget och avhandla andra viktiga frågor. Dag 1 har ägnats åt genomgång av budgetförutsättningarna. Landstinget är välskött och det finns utrymme för nya satsningar nästa år. Tjänstemännens dragningar gick i rasande takt och jag skulle ha önskat att det hade funnits lite mer tid till frågor. Tandvårdsdirektören kom i westerninspirerade kläder vilket uppskattades, kanske särskilt mycket av landstingsstyrelsens ordförande som fick låna cowboyhatten.

Agneta Bartoll & Peranders Johansson

På eftermiddagen var det partivisa gruppmöten och vid "rumsfördelningen" till respektive parti hördes följande: "Och Folkpartiet, ni hittar nog ett bord där ni kan sitta där nere".

Kvällen har bjudit på trevlig gemenskap, många skratt, trerättersmiddag och dans. Nu är det dags att sova. Gäller att vara pigg om man ska svara på JP-läsarnas mejl imorgon om Smot-huset.

Okristligt tidigt?

Varför säger man egentligen "okristligt tidigt"? Idag fick jag kommentaren "Det är ju okristligt tidigt!" apropå hur dags jag behöver gå upp för att åka med första tåget till Stockholm. Jag går upp 4.45. Finns det någon gräns för när det är "kristligt" på morgonen? Klockan 7?

Vilken fin present!

Den här presenten fick jag när jag kom till kansliet idag! Jag blev så glad! Nu står den på hedersplats på mitt arbetsrum. Så vacker. En uppmuntran som lämnades över precis rätt dag.

TACK!

IFK behöver inte ge motståndarna handicap

När IFK spelar har jag börjat få en ny ovana. Jag ser oftast inte mer än de första 20-30 minuterna. Orkar inte. Ser på dvd eller läser en bok i sovrummet istället. Hade jag varit på Parken hade jag gått till bilen och åkt hem efter 20 minuter. Ilsken som en bålgeting. Jo, jag missar upphämtningen och IFK:s mål. Men upphämtningar har hittills inte gett någon trepoängare. Och det är segrar jag vill se. Jag är svältfödd på IFK-segrar.

Det osade rejält i vårt vardagsrum vid 17.20-tiden igår.

Varför måste IFK ge sina motståndare handicap i vareviga match?!? Det hjälper liksom inte att göra TRE mål mot Helsingborg om man själv släpper in fyra varav de 3 första inom 7 minuter och det innan ens första halvlek var halvvägs. Grr.

Jag brukar se fram emot att läsa artiklar om matchen dagen efter match. Men inte i år. Det är alldeles för jobbigt. Varför ska man plåga sig med det?

Uselt av Elfsborg att bara klara oavgjort mot Sundsvall.

Om Södra hänger kvar i SE kan jag ta bussen in till stan för att se IFK nästa säsong...

Dessa söndagar

Söndagar är inte min favoritdag i veckan. Jag är oftast sur, rastlös och uttråkad. Söndagar är som långfredagarna när man var liten. Fanns det någon tråkigare dag på året?!? Inte blir jag gladare av att denna söndag är jämngrå och kylslagen. Termometern visar på 7 grader och det är minst ett par grader för kallt för att vara i mitten av september. Samtidigt kanske termometern är en bild av hur mitt sinne är för tillfället...

Roma fick stryk av Palermo igår. Det var uppenbart att Mexes saknades i backlinjen. Även Totti och Perotta var saknade. Roma saknade tyngd framåt. Inte blev det bättre när De Rossi tvingades lämna för skada. Pizarro är Romas svar på Blomberg. Usch. Bara att glömma den matchen. Jag gillar dock Palermos rosa tröjor. Den är "svår" för att låna ett av Ekwalls favorituttryck.

En tråkig söndag blir inte bättre av att man tvingas gå runt med magknip och ångest inför kvällens match. Kanske tur att sönerna sover länge på helgerna. Då slipper de mötas av en vresig mor. Helsingborg har blandat och gett. En man gör inte ett lag, även om han heter Henrik Larsson. IFK blir jag inte riktigt klok på och jag har mer eller mindre förlikat mig med mardrömmen om SE nästa år. Vet inte om jag orkar se kvällens match. Det är självplågeri.

Söndagar. Usch!

Tack och lov att Svensson Smith inte är infrastrukturminister!

Tack och lov att Karin Svensson Smith inte är infrastrukturminister eller har något inflytande på regeringens infrastruktursatsningar. Då skulle vägnätet vara ännu sämre om ett par år. Vi vet ju hur det har sett ut under de år som hon och hennes parti utgjorde stöd till socialdemokraternas regering. Underhåll av vägnätet har inte stått så högt på agendan... Inte heller har jag sett de stora satsningarna på järnväg från den regering som Svensson Smith gav sitt stöd. Underhållet av det regionala tågnätet är starkt eftersatt. Varför satte inte s-regeringen igång en satsning på Götalandsbanan? Jo, det var mycket snack och lite verkstad.

Svensson Smith anser att man inte ska investera alls i vägar. Alltså vill hon hellre att uselt underhållna och trafikfarliga vägar ska vara som de är. Tack för det. Hennes idé är att alla investeringar ska göras i järnväg. Jag gillar också tåg, men man måste kunna välja när man ska åka tåg, flyg, bil eller buss. Även i framtiden kommer folk att köra bil, åka kollektivt med buss och gods kommer att gå på landsväg. Vad än Svensson Smith anser om det. Det går liksom inte ett tågspår till alla butiker eller varje by... Varför ska transporter på hjul ske på usla och trafikfarliga vägar?!?

Besök från Norrköping

Idag vankas det besök från Norrköping. Ja, inte hem till mig utan till Kabevallen. Sleipner kan ju ta steget upp idag. Om jag ska se matchen? Näe. Jag har inga direkta känslor för Sleipner och vill hellre använda denna vackra höstdag till trädgårdsarbete. Det gäller att ta vara på de soliga och vackra dagarna. Ogräset och gräset har frodats allt för mycket under regnperioden som varit. Löv behöver räfsas och kanske ställs trädgårdsmöblerna undan nu när de har fått torka till. Om solen värmer har jag inget emot att sätta mig på balkongen och läsa lite. Grillen måste användas mer innan den ställs undan för denna säsong. Ja, det blir fullt upp denna vackra höstdag. Känns som en rejäl vitamininjektion. Härligt!

Maken däremot som egentligen är en Sleipnerkille ska givetvis cykla bort till Kabevallen för att se matchen. Han har varit tränare för ett av pojklagen i TIF, så det är väl inte att rekommendera att jubla allt för högt om/när Sleipner gör mål...

Äntligen!

Idag presenterade regeringen sina infrastruktursatsningar. Det är med glädje som jag konstaterar att äntligen ska riksväg 31 förbi Tenhult byggas om. Det var på tiden! Som vi har väntat på detta. Själv har jag bara väntat några år, medan andra har väntat mer än 30 år. Gång efter annan har pengarna plockats bort trots att det är förberett och klart att sätta igång ombyggnaden. Nu ska det äntligen bli av. Och det behövs sannerligen. Vägen är hårt trafikerad med mycket tung trafik och det är bara ett under att inte fler olyckor har skett.

Där vi bodde tidigare var våra barn tvungna att korsa den hårt trafikerade vägen när de skulle till skolan eller sina kompisar. Vi bodde precis vid en backe där få höll 50. Lastbilar tog fart för att komma upp för den branta backen och utför rullade det på.

Jag ser fram emot när vägmaskinerna är på plats för att påbörja ombyggnaden!

F ö gläds jag även över att sträckan Ulricehamn-Borås ska bli motorväg. Då går det ännu snabbare att komma till dottern i Göteborg...

Bara män på väggarna

Tidningen Amelia har startat ett statyuppror . Ett bra initiativ som uppmärksammar att så få duktiga kvinnor är hedrade med en staty. Förhoppningsvis kan det bli fler kvinnliga statyer runt om i landet. Jag måste erkänna att jag inte vet om det finns några kvinnliga statyer i Jönköping. Och då menar jag inte en staty av en kvinna i allmänhet. Får undersöka saken.

Det är inte bara i statyernas värld som kvinnor lyser med sin frånvaro. Ta dig en titt runt om på väggarna i ditt kommun- eller landstingshus. Där finns det oftast rader av manliga styrelseordföranden och kommun/landstingschefer avbildade. Finns det mot all förmodan en kvinna avbildad är den av senare datum.

Så här ser det ut på ena väggen i landstingsstyrelsens sal på vårt landstingskansli:

Män i långa rader. Inte en kvinna så långt ögat når. I salen bredvid finns det målningar av manliga häradshövdingar. Dessa målningar och bilder är en sorglig påminnelse om att kvinnor inte valts till de tyngsta maktpositionerna. Man kan inte ändra historien, men framtiden kan vi påverka. Förhoppningsvis finns det fler kvinnor avbildade på väggarna i kommun- och landstingshusen om ett par år...

Musikmötet i Stockholm

Igår arrangerade Rikskonserter Musikmötet på Nybrokajen 11. Företrädare från stora delar av musiksverige deltog. Intressanta föredrag, samtal och även underhållning. Det var en lång dag med många intryck och tankar att bearbeta. Nya kontakter knöts.

Jag hade förmånen att få avsluta hela Musikmötet med att göra en sammanfattning av dagen med egna reflektioner.

Här är min sammanfattning av dagen (kan dock skilja sig något från det jag sa):

Björn bad mig att göra en sammanfattning av dagen med egna reflektioner. Det kan man ju inte tacka nej till. Jag tog särskilt fasta på det där med egna reflektioner. Mina reflektioner görs ur perspektivet att jag är ordförande för Länsmusikens Samarbetsråd.

Björn inledde hela dagen med att säga att nyckelordet för dagen är FRAMTIDEN och att vi står inför vägskäl. Vägskäl betyder ofta vägval och förändringar. Jag tror att vi är överens om att det kommer att bli förändringar. Stora eller små. Jag tror också att vi kan vara överens om att det med stor sannolikhet inte blir någon större utökning av den statliga kulturbudgeten. Nya resurser måste komma från annat och alternativt kan befintliga resurser förmeras genom samverkan.

Kulturutredningens tankar om en "portfölj" att förhandla om är mycket intressant. Varje region måste ta fram en kulturpolitisk strategi för att ha som underlag i förhandlingarna med staten. Det kommer att bli lärorikt. Men jag känner också viss oro, så politiker jag är. Finns det tillräcklig kritisk massa och kompetens i de mindre landstingen för att vara en stark förhandlingspart gentemot staten? Titta gärna på kulturens roll i de regionala utvecklingsplanerna, så kanske ni förstår min oro. Nya större regioner lär vi nog inte ha förrän 2014. Men fram till dess, ska staten då förhandla med respektive landsting? Skåne och Västra Götaland kommer att fortsätta att utgöra starka kulturpolitiska centra i kraft av sin storlek och har ett försteg i förhandlingarna med staten. Detta är jag lite avundssjuk på.

Vi har också utmaningen att hitta en bra dialog mellan region och kommun. En angelägen fråga.

Gunnar Wetterberg menade att musiken satsat på "fel hästar" och inte varit del av en stark funktion som kan understryka musikens betydelse. Han menade att kulturen kanske borde ligga under Utbildningsdepartementet. Varför inte Näringsdepartementet? Kultur i alla dess former ger såväl personlig näring och utveckling som samhällelig tillväxt. Det handlar om att se kulturens egenvärde men också dess nytta. Den kreativa sektorn är ju den sektor som växer snabbast i Europa. Ser och hör vi det när kulturens betydelse diskuteras?

Jag funderar över det Per Svensson sa om att en större andel av offentliga medel ska styras om från produktion till mottagare (arrangörer). Men vem tar kostnaden för en produktion? Att producera musik av hög kvalitet är inte gratis.

Enligt Per Svensson nationalscenerna självklara. Frågan är om deras uppdrag är lika självklart eller behöver förändras? Det hörde jag inget resonemang om.

Är kultur och estetik i skolan primärt en kulturpolitisk fråga? Jag undrar hur ofta skolpolitiker driver frågan om betydelsen av kultur och estetik i skolan? Hur ofta har du hört utbildningsministern betona det? Jag har inte hört det iallafall. Är det som bara av en händelse att det är två ledamöter från Kulturutskottet som är här i dag och samtalar om dessa frågor? Varför ansvarar inte Utbildningsdepartementet för Skapande skola? Kultur och estetik är ju inte lite trevligt lull-lull till övrig utbildning som ges utan ska vara integrerad i skolundervisningen.

Till sist.
Jag saknar en samlad musikpolitik där ansvar, roller och uppdrag tydliggörs.

Teatersverige har lyckats samla sig i ett gemensamt agerande för att lyfta teaterns och kulturens villkor. Tänk om musiksverige kunde göra samma sak. Gemensamt lyfta fram musikens roll och betydelse. Musiksverige är dock mer mångfacetterat än teatersverige. Inte sällan ställer vi själva musikorganisationer, institutioner och genrer mot varandra. Alla vill vi ha en större del av den lilla musikkakan. Det är inte lätt att samverka och samarbeta då.
Jag är övertygad om att vi genom samverkan över organisations och institutionsgränser och över genrer kan bidra till att stärka hela musiksverige. Bidra till att vi kan förmera de små resurserna. Samverka för att utveckla och stärka istället för att se varandra som hot. Vi kan alla utvecklas!

Det hade varit väldigt intressant om vi, som är här idag och som företräder stora delar av musiksverige, hade kunnat skriva under ett gemensamt manifest för musik i hela Sverige, och för musikens roll och betydelse.

A6 en lördag är en mardröm

Idag blev jag än en gång påmind om varför man inte ska åka till A6 en lördag. Än mindre en regnig lördag. Det var tjockt med folk och de tog sig fram i samma tempo som skyltdockor. Sånt gör mig superstressad. Vem kan njuta av en lördag på A6?!? Undrar om det är för mycket begärt att man går åt sidan om man vill stanna och prata med någon? Måste man stå mitt i vägen för oss andra? Grr. Men nu hade nöden ingen lag. Jag orkade bara inte se Håkans trasiga svarta träningsbrallor mer. Nu skulle de äntligen kastas och ersättas av ett par nya. Så, därför A6. En lördag. En mardröm.

Väl på A6 inhandlades raskt träningsbyxor, saltkvarn, parfym, lila ljus och lite mat. Målmedvetet kryssade jag mellan skyltdockorna med alla sina kassar och vagnar. Från affär till affär. Inhandlingstiden klockades till 47 minuter. Puh. Jag njöt när jag gick ut genom dörrarna med mina påsar. Det gick lättare att andas.

Att ta en runda på IKEA när jag ändå var i närheten var bara att glömma. Jag skulle få panik. På tok för mycket folk. Parkeringarna var ju överfulla. Då vet man hur det ser ut inne i affären. Folk och kundvagnar som är i vägen. Inköp av CD-ställ och ljus får vänta.

Mardrömmen på A6 uppvägs av att se en nöjd man i sina nya fina träningsbyxor;-)

Tårar, tårar, tårar

Ibland kan det vara så skönt att öppna ventilerna. Vad menar jag med det? Jo, att se en riktigt romantisk film och få gråta ordentligt. Ensam. Utan att någon stör genom att förstulet kolla om hakan darrar eller att jag tvingas bita ihop käkarna för att inte snyftningarna ska släppas ut. Vet inte varför jag har detta märkliga behov av att få gråta. Ibland är det bara så.

Ikväll var det dags att öppna ventilerna. Jag hyrde en film på Konsum som verkade uppfylla alla kriterier; romantik och dödlig sjukdom. Mer eller mindre en garanti för att mina tårkanaler skulle svämma över. Och det gjorde de. Med råge. Jag är otroligt blödig.

Filmen jag såg heter "Love in Manhattan". Kan rekommenderas om du är romantiskt lagd och behöver få gråta en skvätt. Jag grät så att tårarna droppade ner på bröstet och snoret rann. På något konstigt sätt är det ett slags befrielse. Jag känner mig lättare. Det är skönt att få gråta ordentligt även om det bara är till en film. Ögonen är helt rödgråtna och svullna. Som ett brev på posten kommer huvudvärken som inte är lika befriande. Jag kommer iallafall att sova gott (vilket jag faktiskt nästan alltid gör).

Nu somnar jag till Karlavagnen. Temat är kreativitet. Kan bli intressanta samtal.

20-årskalas

Idag har jag varit på 20-årskalas. Det var inte vilken 20-åring som helst som firades utan, Länssjukhuset Ryhov. Vi togs med på en resa över 20 år i ord och bild. Intressant. Magnus Carlsson, HV:s fystränare, gav oss en bra och tankvärd föreläsning om personlig utveckling. Föreläsningen kryddades med humor och en inblick bakom kulisserna hos HV. Som final bjöds vi på underhållning av en kvartett läkare. Stor humor!

Efter samlingen i aulan vankades en bit mat och tårta ute i sjukhusparken. Det var ett rejält tårtkalas. Tårtorna som var fyrkantiga och rosa såg på lite håll ut som sittdynor. En f d sjukhusdirektör gjorde ett fint handavtryck på en av marsipantårtorna då han misstog tårtan för just en dyna;-) Tyvärr låg kameran kvar hemma.

F ö var det en äldre politiker som sa att dagens debatt om SMOT-huset är en västanfläkt jämfört med den debatt som stormade när Ryhov skulle byggas. Man ansåg det för dyrt och stort. Dessutom var onödigt att bygga nytt. Kostnaden steg också under resans gång. Känns det igen? Idag är det ingen som ifrågasätter att Ryhov byggdes...

TV-tips!

Hoppas att du inte missade dokumentären "Mitt huvud är en torktumlare" i SVT1 ikväll. Verkligen sevärd och inte minst tänkvärd. Tack Steve för tipset! Missade du programmet har du chansen att se det igen på lördag eller den 10 september. Sevärt och osminkat om att leva med ADHD.

Maria Andersson som medverkar i programmet är fängslande att lyssna på. Samtidigt blir man ledsen över att samhället (vi) ständigt misslyckas med att se dessa barn och ungdomar. Så många år som går förlorade i onödan. Så mycket lidande. Här har vi mycket kvar att arbeta med.

Sexig tröja?!?

Efter lunch tillbringade jag ett par timmar på Adelövs marknad. Kristdemokraterna delade ut tidningar, flygblad, godis och ballonger. Endast en liten bunt flygblad bars tillbaka till ombudsmannens bil.

När man är på marknad får man ju passa på och försöka göra några fynd. Mittemot oss såldes t-shirts och jag fyndade var sin tröja till sönerna, Slipknot resp. Korn. På köpet fick jag en tröja som säljaren ansåg skulle vara sexig på mig. Hm.

Sexig?!?

Kan tilläggas att jag hade en kristdemokratjacka på mig när sönernas tröjor inhandlades...När jag visade Håkan tröjan skrattade han och utbrast: Den är ju klassisk! Snygg! Gissar att den blir liggandes i byrån. Om den inte varit dammodell hade kanske äldste sonen tagit hand om den.
Övriga inköp var vaniljmunkar och kokostoppar.

Vilse i västgötaskogen

Imorse skulle jag ta mig en skön morgonpromenad. Jag fick rådet att följa skyltarna märkta "Kulturstig". Och det gjorde jag. Jag gick över stock och sten, grusväg och längs porlande bäck, hagar och gamla gravfält. Men det kändes väldigt långt och jag hade ingen aning om riktigt var jag var i förhållande till folkhögskolan. Jag hade ju trott att stigen var en slinga där man kom tillbaka till "starten". Men någonstans gick jag uppenbarligen fel. Var var jag? Långt ute på en grusväg kom en bil som jag stannade. I denna bil satt en ängel som körde mig tillbaka till skolan. Jag var på väg åt helt fel håll och det var mer än 3 km tillbaka till skolan med bil. Hm. Jag är så tacksam att hon körde mig tillbaka. Vem vet var jag hade hamnat om jag fortsatt gå?

Istället för en nätt promenad på ca 30 min blev det en rask promenad/småjogg i över en timma. Så morgonmotion har jag fått. Övriga på kursen fick iallafall något att skratta åt...

Kulturmåndag

Det är något visst med folkhögskolor. Det är liksom en annan takt och atmosfär. Låter flummigt, men oftast är miljön runt folkhögskolor väldigt vacker och i sig rogivande. Dessutom är det alltid bra mat på folkhögskolor;-) Eller är det mina positiva minnen av folkhögskoletiden som påverkar mig?

Sitter i sängen på ett rum på Fristads folkhögskola. Dags att sova snart. Det har varit en lång dag. Dagen inleddes med sammanträde med Utbildnings- och kulturdelegationen. På dagordningen stod bl a första diskussionen kring arbets- och kulturstipendier och beslut om kulturprojektbidrag. Därefter väntade datorn och ett antal mejl som skulle läsas och besvaras.

Efter lunch var det ett möte med Synskadades förening på teatern. Det är oerhört viktigt att kulturlivet är tillgängligt för alla och inte exkluderar någon p g a en funktionsnedsättning. Samtalet var konstruktivt och små justeringar kan göras för att syntolkning av teater fungerar bättre. Gott.

Tillbaka till mitt arbetsrum för att fortsätta svara på mejl, ringa samtal etc. Är ju inte tillbaka på kansliet förrän på torsdag. Så en del saker var bara tvungna att hinnas med. Men, minuterna räckte inte till. Det blir datorjobb tidig morgon alt. sen kväll. Sista anhalten innan bilen kunde rulla mot Fristad var Radio Jönköping för en debatt om SMOT-huset. Du kan lyssna på inslaget här (rulla nedåt på sidan så sittar du inslaget). Just nu är det mycket känslor i svall, vilket märks på insändarsidorna. Inte alldeles lätt att bemöta, men man får göra så gott man kan för att reda ut fakta och behovet av en nybyggnation för Smålands Musik och Teater. Jag är dock övertygad om att detta är en vettig satsning som kommer att betyda oerhört mycket både för våra anställda och för kulturlivet i hela regionen.

I bilen till Fristad (något sen), gick jag igenom hela debatten i huvudet. Det skulle jag ha sagt. Och så skulle jag ha uttryckt mig. Lät jag för käck? Talade jag för fort? Jag är tacksam över att jag har vänner som ger konstruktiv kritik. Det lär jag mig av.

Väl framme i Fristad väntade styrelsen för Folkhögskoleföreningen. Det har varit en kväll med givande diskussioner och trevlig gemenskap. Men, nu lockar John Blund. Imorgon är det styrelsekurs. En dag späckad med förhoppningsvis matnyttig information. God Natt!