Hur många "Marior" finns det?

Jag hade förmånen att få lyssna till Maria Andersson när jag var på en konferens om ADHD-Missbruk-Kriminalitet i Örebro i början av maj. Hennes anförande väckte många känslor och funderingar. Främst reagerade jag över att hon inte fått rätt hjälp och stöd tidigare. Det kändes så onödigt att det skulle behöva gå så långt. Nu har hon fått hjälp och medicin och hennes liv kan nästan upplevas som en riktig solskenshistoria. Hon är rak och ärlig när hon berättar om sitt liv, sprudlar av livslust och energi.

Men hur många "Marior" går runt ute i samhället med ADHD utan att få adekvat hjälp? "Marior" som det gått riktigt illa för. Jag orkar knappt inte tänka tanken. Kunskapen om ADHD måste bli bättre inom alla sektorer. Likaså måste tillgången till utredning och stöd öka, samtidigt som det sker en samverkan över olika verksamhetsgränser med individen i centrum.
Maria är ett gott exempel på att man kan fungera bra i samhället med ett funktionshinder som ADHD. Men det kräver rätt stöd och rätt hjälp. Har vi råd att inte ge det?