Idag skedde det! Min första blodgivning! Tänkte att jag var tvungen att ta en bild som bevis för att min mor skulle tro mig:-) Hon vet ju om att jag är spruträdd... Jag skulle ha lämnat blod i höstas men åt penicillin och har sen inte fått någon ny kallelse. På väg hem från studiebesöket gick jag förbi blodgivningen och frågade om det och kunde få lämna blod direkt. Lite nervöst! Men det gick väldigt bra. Ingen yrsel eller något sådant.
Så, nu är jag blodgivare! Jag är både nöjd och stolt över att jag vågade. Värre är alla järntabletter som ska ätas efteråt...
Inlägg
7 kommentarer:
Det var bra gjort av dig. Nu är jag stolt över dig att du har övervunnit din rädsla för sprutor.
Kram Mamma
Fy farao vad orättvist att du fick ligga med huvudet så högt! Jag skulle premiärlämna blod i Linköping för några veckor sedan. Trots att jag ville ha huvudet högt fällde hon ned britsen så fötterna kom jättehögt och huvudet mycket lågt. Alltså fötterna mycket högre än huvudet. Jag protesterade, utan att det hjälpte. Jag blev först förvånad, sedan irriterad och slutligen faktiskt arg. Hon sa "så måste vi göra med alla förstagångsgivare". Själva sticket gjorde säkert 1000 gånger ondare än ett blodprov, kanske beroende på att jag var så arg? Behöver jag tillägga att det inte kom full påse?
/ Peter
Peter// Väldigt märkligt agerande från personalen där i Linköping. De höjde upp mina fötter EFTER att jag lämnat blod bara för att försäkra sig om att jag inte skulle svimma. Men jag mådde prima. I Jönköping var de hur proffsiga som helst och bemötandet var väldigt bra. Jag som är spruträdd tycker nog att det är värre att ta sänka än att lämna blod. Lycka till nästa gång!
Tackar, Mia!
Jag hoppas och tror verkligen att det blir bättre nästa gång och att jag slipper ligga i 45 graders nedförsbacke under själva givningen, för då får jag försöka ta det i Jönköping vid något tillfälle. Efter givningen är helt logiskt.
Fördelarna med att vara blodgivare är ju minst:
* Det är det ultimata beviset på osjälviskhet.
* Man räddar liv. Det låter mycket men på www.geblod.nu står det att 90% av befolkningen någon gång i livet får blod. Bara ca 3% av Sveriges befolkning är aktiva blodgivare och tack vare dem räddas alltså många liv.
* Man får en liten hälsoundersökning.
* Man får en kontroll på att man inte bär på någon läskig blodsjukdom.
* Om man tycker det är obehagligt med sprutor botas förhoppningsvis detta på sikt. Man kan se det som en form av konfrontationsterapi.
* Man får själv nyproducerat blod.
* Man får en liten gåva.
// Peter
Nu blir jag faktiskt lite upprörd när jag läser följande hos smittskyddsinstitutet:
"Under 2006 blev 39.214 personer preliminärt accepterade som nya blodgivare. Av dessa hade en (1) person positiv hiv-test. Blod från första tappningstillfället används ej av säkerhetsskäl, även om hiv-testen är negativ, till patienter varför det inte finns någon risk för smitta från ”förstagångsgivare”."
Det står alltså att blodet från första tappningen inte används till det man önskar som givare!!!
Låter konstigt… Man kan undra varför man inte istället gör två blodprovstester med några månader mellan?
Källa: http://www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/smis-nyhetsbrev/epi-aktuellt/epi-aktuellt-2007/epi-aktuellt-vol-6-nr-34-23-augusti-2007/
För en månad sedan var jag åter på blodgivning. Sticket var inte värre än ett vanligt blodprov, kändes snarare mindre (bara som ett lite kraftigare myggbett). Allt jättebra – jag slapp ligga i maximalt brant nedförsbacke. Däremot sa hon att dom alltid gör så!!!??? Konstigt, men det verkar vara ett fenomen enbart i Östergötland. Inte heller blodbussen i Östergötland gör så.
Hon sa att det svider till om spriten dom rengör med inte har dunstat ordentligt, vilket antagligen var orsaken förra gången. Sedan gjorde det ju jäkligt ont när hon drog ut nålen sist. Det gör det visst om man trycker hårt på tygbiten dom sätter över stickhålet och samtidigt drar, vilket hon gjorde på mig sist - det kommer jag ihåg.
Såg till att det står att jag är stickrädd, för då kanske dom sticker lite extra försiktigt.
Sammanfattningsvis: KANONBRA!!!
/ Peter
Anonym// Det var nyheter för mig! Håller med om att det vore bättre med två blodprovstester precis som du föreslår.
Peter// Kul att höra att det gick bättre andra gången! Jag ska nog också säga till att det ska stå "stickrädd" i mina papper för att försäkra mig om att framtida blodgivningar också blir bra.
Nu ska jag bara komma ihåg att pilla i mig alla mina järntabletter...
Skicka en kommentar