Det är inte så lätt att smälta att fem års längtan efter fotbllens finrum, förbytts mot bakgården efter bara en säsong. Allsvenskan blev en kort parentens. Det känns. Tungt.
Hemma hos familjen Frisk visar det sig rent praktiskt i att kvällen varit väldigt tyst efter att slutsignalen ljöd. Ett stort tomrum. TV:n maler på i bakgrunden. Äldste sonen råkade tyvärr ut för det dåliga humöret när han började dona i köket. Det blev inte heller "puss och god natt" när jag gick in i sovrummet för att försöka sova inför morgondagens landstingsfullmäktige. Ikväll är ingen vanlig kväll. Det är Återkomsten till SE. Tungt. Tystnaden och besvikelsen/ilskan/sorgen är outtalad. Den vibrerar i hela huset. Det behövs inga ord. Det finns inga ord just nu. Som väl är vilar vårt äktenskap på en solid grund efter 21 år tillsammans. Vi delar inte bara kärleken till varandra. Även IFK Norrköping har en given plats.
Det känns gott med vänner som via sms ger sitt stöd i denna tunga stund. T o m en minister ger sitt stöd. De förstår att det inte är så "bara" med fotboll... Tack!
måndag, oktober 27, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar