Gott Nytt År!

Mitt 2008

Med en dag kvar på det här året är det väl hög tid att summera året som gått. Så här var mitt 2008, ytterst selektivt, subjektivt och personligt:

Årets match: Ungern-Albanien på Ferenc Puskas Stadium i oktober.

Årets finaste present: IFK-bollen som står på mitt arbetsrum.

Årets konsert 1: Kane på De Kuip. Det var magiskt.

Årets konsert 2: Eldkvarn på Öa. Charmig liten folkpark, Plura i högform och båttur till och från Öa.

Årets bästa köp: Diskmaskinen! Så vacker och gnäller inte över för mycket disk...

Årets julklapp: ROT-avdraget! Tack för att vårt badrum inte blir lika dyrt att renovera.

Årets bok: "Vindens skugga" av Carlos Ruiz Zafón. Läs den!

Årets film: "Freedom writers". Kom visserligen 2007 men jag såg den inte förrän i år...

Årets resa: Bratislava-Wien-Budapest tillsammans med Håkan för att fira vår 20:e bröllopsdag.

Årets CD 1: Glasvegas!

Årets CD 2: "Catwalk Criminal" med Kane som jag köpte när jag var i Bryssel med UKD.

Årets Mjölbybo: Johan Palm som fångade mitt modershjärta med sin insats i Idol.

Årets tavla 1: En äkta Lindquist som pryder min vägg i bokrummet i nedervåningen. Tecknades på en restaurang i Bryssel.

Årets tavla 2: Karikatyren av mig från Tampere. Maken tycker att jag ser ut som en sur facktant.

Årets mest nervösa flöjtist: Jag vid invigningen av årets Blåsmusikfestival. Flöjten är uppburen på vinden igen...

Årets mardröm: Allsvenskan 2008

Årets sorgligaste och mest saknade: Lilla mormor som inte är med oss längre

Årets tårar: Sanna Kallurs i Peking. När Sanna gråter, ja då kan man inte hålla tårarna tillbaka...

Årets mest omtalade portfölj: Kulturutredningens förslag om en "kulturportfölj".

Årets besvikelse: IFK Norrköping.

Årets äntligen!: Hallen som äntligen blev färdigtapetserad. Kunde ha slutat illa för maken på stegen i trappen...

Årets veligaste: Mona Sahlin som inte visste om hon ville ha ihop det med Ohlys kamrater eller ej.

Årets blogg: Finnjonna som skriver om IVF och sin riskfyllda graviditet. Nu väntar vi på Mini.

Årets favoritvin: Mezzacorona Marzemino. Givetvis italienskt;-)

Årets mest misslyckade frisörbesök: Besöket hos en frisör i Berlin som resulterade i orangea slingor.

Årets föreställning: "Den ömhet jag är värd" av Peter Birro på Elverket.

Årets guld: HV!!! Blir det någon staty?

Årets jasså 1: Fotbolls-EM. Sverige? Italien?

Årets jasså 2: OS i Peking. De svenska gulden förvandlades till sand, i bästa fall brons.

Årets ögonblick: Förlossningen som jag fick närvara vid på Kvinnokliniken i april.

Årets mest ifrågasatta: Kärnfamiljen. Ett antal böcker, krönikor och P1 ifrågasatte om det fanns lyckliga äktenskap och kärnfamiljer.

Årets tröjköp: Konserttröjan från Kane's konsert på De Kuip

Årets mest efterlängtade: Den allsvenska premiären Sen var det bara ångest.

Årets lejon: Anders Borg som röt i mot bankerna om bolåneräntor och bonusar.

Årets tv-program: Uppdrag gransknings program om hjälp till självmord via internet. Skakande.

Årets gnälligaste och tråkigaste: Thomas Östros. Tack och lov att man inte är gift med den karln!

Årets framtidsbeslut: Landstingets beslut om nybyggnation för Smålands Musik och Teater.

Årets heta potatisar: FRA och äktenskapslagstiftningen

Årets väntan: Prinsessan Victoria som fortfarande väntar på att bli gift.

Det finns säkert massor av politiska händelser att kommentera eller sportögonblick som jag glömt för tillfället, men då hänvisar jag till tidningars och tv:s olika årskrönikor....

Varför gå över ån...

Idag tog Håkan och jag en liten promenad i Tenhult för att köpa fyrverkerier till morgondagens fest i Hjuvik. På vägen passerade vi Butiken och det var ju inget som hindrade att jag kunde kolla om det fanns något plagg där som skulle passa. Och gissa? Där hittade Håkan en snygg svart tunika! Det var lätta steg uppför backarna hem. Jag är mycket nöjd med mitt köp. Nästa gång jag är på jakt efter något speciellt ska jag först göra ett besök i Butiken, sen går jag vidare om jag inte hittar något. En bra strategi.

Passade även på att köpa mitt favoritte "Himmel o pannkaka".

Ingen jaktlycka

Idag fortsatte jakten efter något snyggt att ha på mitt födelsedagskalas. Det var en tröstlös vandring från affär till affär. Galge efter galge. Provhytt efter provhytt. Usch! Att gå i klädaffärer tar verkligen på krafterna. Trött och besviken, kryddat med en stor dos dålig självkänsla. Och det är ingen rolig känsla. Ska det verkligen vara så svårt att hitta något snyggt att ha på sig?!? För jag hittade inget jag ville ha och hittade jag något så passade det inte. Grr. Jag tittade avundssjukt på de långa köerna till kassan. Jag ville ju också dra mitt kort och få en kasse i handen. Men icke.

Orkar inte ge mig ut på en ny runda imorgon. Avvaktar till helgen. Måste hämta lite kraft och inspiration först.

Just nu känns det frestande att gå loss på en av chokladaskarna. Rationellt va? En uppäten chokladask skulle ju inte direkt inverka positivt på möjligheten att hitta några snygga kläder...

Ingen klänning, men väl ett nattlinne...

Det har varit en lugn och skön julhelg. Tid för vila, bokläsning, filmer och att umgås med familjen. En och annan skumtomte och pralin har slunkit ner. Men inte för många. Annandagen kom Fias Mick på premiärbesök och det var en trevlig och positiv ny bekantskap. Mick var t o m så artig att han inte protesterade när jag ville att han och Fia skulle titta på dvd:n från Kanes konsert på De Kuip;-) Han känns som en i familjen Frisk.
Annandagen tittade även H & A in på lite broccolipaj på väg hem från HV-matchen. Frågan är om det blir någon resa till den albanska kusten?

Idag har Håkan och jag passat på att ta en utflykt samtidigt som vi skjutsade hem Fia och Mick till Göteborg. Mellandagsrea i Göteborg! Jag som inte är speciellt förtjust i att shoppa kläder tyckte att det var ganska roligt, även om jag var lite låg när vi satte oss i bilen för att köra hem. Och det berodde inte på att Håkan och jag blev osams som vi brukar bli i klädaffärer. För jag tror faktiskt inte att vi blev osams en enda gång idag, även om vi fräste lite till varandra i en av affärerna. Han gillar inte heller att shoppa kläder om man säger så. Det var ändå han som hittade snygga kläder och höll ut längst. Hm.
Min låghet berodde mer på hemska provhytter med obarmhärtigt ljus och avslöjande speglar. Jag mår alltid dåligt i provrum och det är nog anledningen till att jag inte gillar att shoppa kläder. Min kropp är inte riktigt anpassad för att prova snygga kläder om man säger så. Och nej, jag hittade inget att ha på mig till mitt kalas. Det var ju det som var målet med dagens shopping. Jag ville hitta något snyggt men inte för "uppklätt". Håkan föreslog det ena, än det andra. Jag rynkade på näsan, tyckte att det för på tok för dyrt eller innehöll ull. En del av de plagg han tog fram kändes inte riktigt som min stil. Vilken den nu är?!? Håkan var som en riktig shoppare där han kryssade otröttlig mellan ställningar och galgar och hämtade inspiration från skyltningen. "Är inte det där snyggt?" Det var jag som gav upp när skavsåret på smalbenet från stöveln gjorde för ont. Ovan shoppare som jag är hade jag valt hel fel skor...

Det får bli en tur in till Jönköping för ny jakt på "kalaskläder". Ångest!

Bästa fyndet i dag blev för min del ett mjukt och skönt rödvitrandigt nattlinne. Det behövdes det ingen provhytt för att köpa!;-)

Undrar om statsministerns...

...fascination för städning även gällde tvättbrädor?!?
Skulle vara intressant att se om Reinfeldt kan ståta med en liknande tvättbräda som Obama.

Förresten så vill jag inte se statsministerns mage.

God Jul!

Önskar dig en riktigt God Jul!

Julaftonsmorgon

Det är lugnt och stilla. Ett tunt, tunt vitt puder ligger över marken. Skinksmörgåsen avnjöts till Svt:s morgonprogram. Lite småputtrigt trevligt. Börje Ahlstedt läste stämningsfullt julevangeliet. När jag numera ser Börje kan jag inte låta bli att se honom framför mig i pjäsen "Den ömhet jag är värd". Så mycket känslor han förmedlade.

Barnen sover än och julstrumporna placerades ut nu på morgonen. Köttbullar och prinskorv är upptagna från frysen. Snart är det dags att skala potatisen till Jansson. Det är julafton.

Lugnet har lagt sig

Allt julstök är klart och det är bara tidig eftermiddag. Lugnet har lagt sig i huset. Det är skönt. Det doftar gott av såpa. Nu ska jag krypa upp i soffan med "Den sista vintern" av Åke Edwardson som jag lånade av mamma igår. Möjligtvis värmer jag lite glögg också.

Om ett par timmar blir det de första skinkmackorna med senap. Tyvärr hittade vi ingen "östgötasenap" trots ett antal butiksbesök i både Norrköping och Finspång. Har man slutat att tillverka den?

I år hoppar vi nog över uppesittarkvälls-TV. Att julstäda tar på krafterna och om man har en bra bok att läsa är valet lätt. När jag bodde hemma brukade vi alltid lyssna på närradions uppesittarsändning och göra det där allra sista inför julafton. Mysigt.
Jag har nog aldrig lyckats vara vaken tills dan före dopparedan övergår till dopparedan. Och varför ska man egentligen det? Frågan är hur jag ska lyckas med att hänga upp barnens julstrumpor när de garanterat kommer att somna efter mig? Får väl göra det tidigt imorgon bitti när de sover... Trots att de är "stora" nu är det tradition med julstrumpor. När slutar man med julstrumpor?
I år är det jag som har fått köpa den stora chokladtomten till dem. Det gjorde ju alltid lilla mormor.

Som tåget?

Imorse hörde jag en sportsändning där man sa att "Boston går som tåget". Som tåget? Ångar på och vinner? Spårar ur? Står still? Vad man menar måste ju vara beroende på vilka referensramar man har till tåg. För mig är inte längre att "gå som tåget" ett starkt och positivt uttryck...

Släkturné

Idag har vi varit på släktturné i Norrköping-Finspång-Bruket. Vi inledde med ett besök i Smedby hos svärmor och Uffe. Där bjöds vi på julgröt och skinksmörgås. Resan fortsatte till Ljura för ett besök hos svärfar som bullat upp ett rejält fikabord. Hur skulle vi klara resten av dagen när vi redan fått i oss så mycket?!?

Näst sista anhalten var Finspång och fika hos lilla farmor. Vi hade med oss hembakta lussekatter och pepparkakor. Alltid mysigt att sitta ner och prata med farmor. Hon berättade att det var ganska bra att ligga på BB under julen -43 när pappa föddes. Det var ju nämligen ransoneringstider i Sverige då, men på BB fanns det korv, skinka mm.

Sista anhalten var födelsedagskalas i Bruket. Pappa fyllde 65 år och det skulle givetvis firas. Där bjöds vi på goda pajer och glasstårta. Kan lugnt säga att vi var mer än mätta när vi styrde kosan hemåt. Imorgon får det bli soppa...

Vi var inne i ett antal affärer under dagen för att försöka hitta Kiviks tranbärsglögg som enligt dottern ska vara något utöver det vanliga. Och vi hittade den eftersökta glöggen så småningom. Imorgon ska den avsmakas.

I bilen hem tvingade jag övriga i familjen att lyssna på denna låt, ett par gånger. Hög volym. Några privilegier måste man ju ha som chaufför;-)

Fjärde advent

Fjärde advent och julförberedelserna fortsätter. Jag har bakat Prästgårdens mjuka pepparkaka, lagt in sill och påbörjat julstädningen. Skafferiet städades, tvätten veks, papper och flaskor lämnades på sortergården. Sånt där som är så tråkigt, men otroligt skönt när det är gjort. Känns på något vis befriande.

Orkade inte se Roma-matchen. Engelsk kommentator som var hopplöst trist att lyssna på. Än värre var att publikljudet var obefintligt. Hela inramningen av matchen försvinner ju då. Grr.

Ikväll kommer Fia hem för julledighet. Det ska bli mysigt. Imorgon tar vi ledigt från alla julbestyr för att ta en tur till Norrköping-Finspång-Bruket. Det väntas kalas!

Årets gran är pyntad

Granen kläddes samtidigt som det var "På spåret". Nöjd med att ta Värnamo på 10 poäng. Örebro?!? Tog även Melbourne tidigt.
Är inte riktigt nöjd med att ha granen i burspråket, men får böja mig för övriga i familjen. Men skinkan griljeras inte förrän på tisdag. Någon ordning får det vara på traditioner!

En stressande eftermiddag

Få saker stressar mig så mycket som att storhandla när det är mycket folk. Och det går ju liksom inte att undvika i juletider. Det är trångt, människor är i vägen med sina vagnar och det tar tid.
Idag passade jag på att handla maten inför julhelgen. Det betyder en låååång inköpslista och stor vagn. Trots listan ser jag att jag har missat ett antal saker när jag packade upp varorna här hemma. 10 saker för att vara exakt. Mycket märkligt. Men det måste vara stressen som får mig till det. Ser liksom inte att jag har saker kvar på listan som inte är strukna. Dessutom var det slut på inläggningssill.

Nöjd över att det fortfarande finns plats kvar i kylskåpet. Skafferiet är däremot överfullt.

Kanske borde ha handlat vid 20-tiden ikväll när "På spåret" sänds...

Dottern ville ha en speciell glögg och den har jag inte hittat någonstans. Skulle underlätta med namnet på glöggen...

Nu ska jag klä den nya lilla granen som man och barn har bestämt ska stå i burspråket.

Taa-daa!

Jag är nöjd. Mycket nöjd. Ryggen ömmar, men jag ler. Stort.

Ny styrelse för Rikskonserter

Idag har regeringen utsett ny styrelse för Rikskonserter. Jag är en av ledamöterna. Det kommer att bli ett intressant och utmanande styrelsearbete med tanke på den förändringsprocess Rikskonserter är inne i. Sen vet man ju aldrig vad Kulturutredningen kommer att föreslå...

Det osar hett i köket

Imorgon levereras nya vitvaror till köket. Äntligen ska en ny diskmaskin ta plats under diskbänken. Jag kommer att le varje gång jag ställer in disk i den. Iallafall första halvåret;-) Gillar verkligen inte att diska för hand. Finns det något tråkigare? Rörmokaren har lovat att koppla in den före jul. Härligt!

Det kommer även en ny kyl/frys. Något jag sett fram emot. Mer utrymme i kylen och mindre elförbrukning. Trodde i min enfald att det bara var att dra ut den gamla kylen/frysen när jag väl frostat av frysen och rensat ur kylen. Men icke! Tidigare husägare har upprepat sitt märkliga golvläggande vid kylen. Golvet är lagt så att fötterna på kylen sitter fast under kanten av golvet. Hur i hela friden ska vi få ut kylen?!? Den sitter fast! Grrr. Risken är stor för att golvet spricker om vi brukar våld för att få ut eländet. Vi har inte riktigt tid att lägga nytt köksgolv under julledigheten. Vad gör vi?

Det har osat rejält i köket under kvällen och det beror inte på vare sig vidbrända pepparkakor eller skinkkok. Dimmorna har inte skingrat sig än i köket. Kylen står där den står. Grrr.

Brandutbildning

Idag har vi haft brandutbildning på Landstingets kansli. Utbildningen bestod av både en teoretisk och en praktisk del.

Den första delen av den praktiska övningen bestod i att släcka elden med hjälp av en filt på en människa som låg på marken och brann.

Landstingsråden Rydefjärd och Backlund in action

När jag och Helena skulle göra samma sak gick det inte lika galant. "Gubben" som brann fick sannolikt en whiplashskada när vi hjälpte honom med hans brinnande kläder...

Den andra delen bestod i att använda en skumsläckare för att släcka en brand. Vi fick bl a veta att vi skulle hålla ordentligt långt ut på slangen, vilket inte var obekant för herrarna i sällskapet...

När jag själv skulle släcka elden uppstod ett visst problem. Den ville inte sluta brinna trots att jag sprutade för fullt med skumsläckaren. Brandmannen spelade mig ett spratt till mina kollegors glädje.

Undrar hur många det var som gick hem och vände upp och ner och skakade lite på pulversläckarna där hemma efter dagens pass?

Ett par dagar i Stockholm

Sitter på tåget hem efter ett par trevliga dagar i Stockholm. Det var sista resan till Stockholm för i år.

Fredagen ägnades åt möten, glöggmingel och att umgås med en god vän på kvällen. Vi inledde med en god italiensk pizza och intressanta samtal. Jag lyckades övertyga henne om att vi skulle se Idol-finalen och jag kan garantera att hon inte hade tittat på den om inte jag hade varit på besök...

Lördagen strosade jag runt i Stockholm likt en turist, minus kameran. Jag kom på mig själv att irritera mig på alla turister som plötsligt, utan förvarning, stannade till framför mig och slet upp kameran för att fotografera något. Precis så där som jag gör själv när jag är ute och reser...
Några julklappar inhandlades, en smakresa genom Europa vid Sergels torg, fönstershopping, cafébesök och en snabb runda genom julmarknaden på Stortorget. Det var lite lagom vinterkyla för att strosa runt och titta. Förmiddagens höjdpunkt var nog det timslånga besöket på Panduro som hade kunnat bli väldigt dyrt. Jag gick runt där inne och tittade och inhämtade inspiration. Ett litet himmelrike om man gillar att pyssla. Och givetvis hamnade några saker i min varukorg...

Hannah och jag var och såg Peter Birros "Den ömhet jag är värd" på Elverket. En väldigt bra och fruktansvärd pjäs. Kan rekommendera den!

Kvällen avslutades med luciafest och födelsedagskalas på Kungsholmen. Trevligt, gott och roligt. Extra trevligt är det att träffa vänner som man ser alldeles för sällan. Kvällen blev sen, som den lätt kan bli tillsammans med goda vänner. Nattsömnen blev alldeles för kort innan det var dags att ta sig till tåget för hemresa. Nu har jag precis passerat Norrköping och är hemma vid lunch. Känns som att det kan bli en eftermiddagslur på soffan;-)

Fredagens andra skratt...

...fick jag när jag läste att Coop skänker 10 000 kronor till Frälsningsarmén som ursäkt för det felaktiga beslutet. De är numera välkomna även nästa år. Gott!

Samtidigt kan jag inte låta bli att tänkta att "det gäller att göra allt för att minimera skadan av felbeslutet".

Gladast är jag dock för alla behövande som får hjälp genom Frälsningsarmén.

Kan tyvärr inte länka till artikeln i JP då tidningen inte har någon nätupplaga.

Fredagens första skratt...

... fick jag när jag lästa insändarsidan i JP. Där fanns en insändare av en Wilhelmsson (s). Här kommer några meningar ur hans insändare:

"Den röda demokratiska tomten har förvisats från vårt land av den borgerliga tomteverkstan. De blå tomtenissarna smider onda planer i stället för att slå in snälla klappar."

Sen nämner han varsel och hög arbetslöshet. Och fortsätter:

"Många i vårt land kommer att sitta i en blå snödriva och frysa tillsammans med sina barn, utan julmat och glada julpaket. Det är uppenbart att den borgerliga julverkstan har havererat."

Kan man annat än skratta?!? Vilken självbild Wilhelmsson har. Socialdemokraterna ser han som alla goda gåvors givare, en tomte. Undrar om alla de barn som levde i ekonomisk utsatthet under Persson-eran håller med om att det var en god jul? Eller alla de som levde i utanförskap utan ekonomiska marginaler? Har Wilhelmsson missat att klyftorna ökade under socialdemokratisk regeringstid trots goda tider av högkonjunktur?

Tack och lov visar opinionsmätningarna att allt färre tror på "tomten"...

Girighet kan stå Coop dyrt

Coop-chefens Frälsisförbud och därefter en hel pudelkennel kan komma att stå honom och Coop dyrt. I dagens JP är det en halv sida med SMS-insändare och en helsida med vanliga insändare om denna soppa. Det är inga smickrande ord för Coop. Många kommer att välja att handla sin julmat någon i en annan affär. Frågan är om pudelkenneln kan reparera skadan? Tveksamt.

När man läser Coop-chefens kommentarer så är det ju klart att han ändrar sitt beslut efter alla kunders protester. Det är ju inte han som själv har kommit till bättre insikt om det viktiga arbete som Frälsningsarmén utför och betydelsen av att förknippas med välgörande arbete. Han fortsätter istället att kliva runt i klaveret.

Jönköping brukar kallas för "Smålands Jerusalem" och det är allmänt känt, ändå säger Rösiö så här till JP: "Jag borde ha undersökt det bättre och tagit reda vilka konsekvenser det här kunde ha fått. Jag hade faktiskt ingen aning om hur stort det här är i Jönköping." Nu vet du det! Man kan fråga sig om det är konsekvenserna för Coop eller de behövande som han tänkte på?

Den stora vinnaren i den här soppan är Frälsningsarméns gryta som kan räcka till hjälp åt fler behövande.

Kan tyvärr inte länka till artiklarna i JP då tidningen inte har någon nätupplaga.

Eftertankens kranka blekhet

Ibland kan det vara klokt att tänka efter en extra gång innan man bestämmer sig. Det har nog Coop:s chef i Jönköping fått erfara idag. Båda JP och lokalradion slog upp stort i morse att Coop inte tänkte tillåta Frälsningsarmén att stå och samla in pengar vid Coop under julveckan i år. "Man vill inte förknippas med Frälsningsarmén" p g a Coop är religiöst oberoende. Så dumt resonemang så man vet inte om man ska skratta eller gråta. Det är nog ingen som har trott att Coop och Frälsis hör ihop. Däremot har det varit en fin gest av Coop att låta Frälsningsarmén stå där och skramla med sina bössor inför jul. Alla vet ju att pengarna går till välgörande ändamål och behoven är stora. Vi har på ett enkelt och smidigt sätt kunna dela med oss av vårt överflöd under julhandeln. Solidaritet med andra ord. Kanske lite lättare samvete också.

Jag förstod aldrig riktigt vad problemet var för Coop. Frälsningsarmén stör inte och är inte i vägen för konsumenterna. Tvärtom ett uppskattat inslag i julhandeln. Värre är det med alla telefonförsäljare utanför Coop. De är en plåga. Men de är varmt välkomna enligt Coop:s regler eftersom de är kommersiella och betalar för sig. Solidaritet och medmänsklighet var det.

Protesterna blev så stora under förmiddagen så Coop-chefen fick skamset krypa till korset. Nu är det okej för Frälsningsarmén att skramla med bössan utanför Coop igen, om de vill. Sent ska syndaren vakna.

Jag tycker att herr Rösiö borde skämmas och lägga en extra stor slant i bössan i år.

Nättidningen Jnytt.se skriver om Coop och Frälsis här, här och här.

Kan tyvärr inte länka till artikeln i JP p g a de inte har någon nätupplaga.

En dag på kirurgen

Idag var det dags för ytterligare en studiebesöksdag. Infann mig på kirugavd. A vid 6.45 och fick följa med en sjuksköterska och undersköterska i deras arbete på förmiddagen. Det är verkligen mycket som sker då. Trots att man var kort om personal p g a sjukdom märktes inte det i kontakterna med patienterna. Ett väldigt gott bemötande, empati och omsorg. Personalen hjälpte varandra på ett smidigt sätt. Jag är imponerad över det arbete som läggs ner på att handleda studenter, framtidens vårdpersonal. Det gäller alla kliniker som jag besökt under året.

En patient som fick höra att en politiker var på studiebesök ville tala med mig och framföra sina synpunkter. Patienten hade bara ros att ge till vårdpersonalen, men ansåg att politikerna måste se till att det finns mer resurser så att det kan anställas fler personal. Jag tar det med mig.

Vid lunchen tillsammans med klinikchefen gavs tillfälle till samtal om kirurgverksamheten. Sen var jag med honom på gastroskopiundersökningar. Intressant, men jag hoppas att jag inte behöver göra någon sådan... Jag kunde riktigt känna den där känslan av hulkningar när undersökningarna gjordes.

Ett stort TACK till alla som tog hand om mig idag!

Måndagsblogg en tisdag

Märker att jag är lite dålig på att uppdatera bloggen. Anledningen är att jag är trött och då är inte bloggen det mest prioriterade i vardagen.

Måndagen ägnades åt skrivbordssysslor på förmiddagen samt information om projektet Förändringskraft. Förhoppningsvis är det många kvinnor som kan tänka sig att starta vårdföretag när vårdvalet införs i Jönköpings län den 1 januari 2010.

Eftermiddagen tillbringade jag i Gislaved och möte med Folkhälsorådet. Intressanta diskussioner. Noterade att kvinnors ohälsotal är mycket högre än männens i Gislaved. Vad beror det på? Vi beslutade vem som ska få årets folkhälsopris. Det delas ut på torsdag.
Resan hem från Gislaved blev mindre angenäm då spolarvätskan tog slut...

Det är ju fuskdeg!

Idag har julstämningen höjts ett par snäpp, trots det grådaskiga vädret som gör att snön smälter.
Vi inledde lördagsmorgonen med att baka lussekatter (dubbel sats). Fia ville ju ta med sig lussekatter hem och hennes tåg gick vid 14-tiden. Så, vid 8-tiden sattes degen på jäsning. Sen hade vi en mysig stund i köket när det bakades lussekatter under många skratt. Lussekatterna blev stora, saftiga och goda. Men så är de ju bakade på kesella och glädje också!

Efter att jag lämnat av Fia vid tåget blev det pepparkaksbak. Hjärtan. I massor. Hela den stora julburken är fylld av pepparkakshjärtan. Alla fick inte ens plats. Nu luktar det pepparkakor i hela huset. Mysigt.
Äldste sonen kommenterade pepparkaksbaket med lite sur röst; "Det är ju fuskdeg!". Ja, tänka sig. I år köpte jag faktiskt degen billigt på Lidl. Är man en kvinna i karriären...

När maken såg på PL passade jag på att pynta lite ute i trädgården. Belysningen i Spirean vid garaget kom äntligen på plats. Inser att jag borde ha köpt en belysning med 80 ljus istället för 40. Alltid lär man sig något. Det ser ändå fint ut när man tittar ut genom köksfönstret.

Nu kryper jag upp i soffan, tänder några stearinljus och läser upplösningen av "Nästan död man". Gillar Edwardssons stil att skriva.

Tack för julklappen!

Jag tackar för julklappen som regeringen delade ut i förskott! För oss är ROT-avdraget ytterst välkommet eftersom vi ska renovera vårt badrum. Och det är inte billigt, även om man väljer billigaste kakel och klinkers. Så, för oss är det ett mycket välkommet tillskott. Tack!

Som väntat anser oppositionen att det är för lite pengar. Hade någon väntat sig något annat?!?

Förhoppningsvis kan satsningen på nya arbetslösa vara till stor hjälp för vår familj då Håkan är en av dem som måste gå från Husqvarna i mars. Gör regeringen det möjligt att omskola sig med motsvarande ersättning som A-kassa?

Tillsätt en ungdomsminister!

Veckans ledare i Kristdemokraten föreslår att regeringen bör tillsätta en ungdomsminister som får ett samlat ansvar för ungdomsfrågorna. Läs den här.

Var är de unga?

Tidningen Dagens samhälle har idag en artikel som handlar om bristen på unga i landstingsfullmäktige. Man har en vid tolkning av begreppet "unga" och tillåter åldersspannet 20-38 år. Hade man satt en lägre åldergräns hade nog statistiken varit ännu dystrare.
I Jönköpings landsting utgör gruppen unga 7,4 procent av ledamöterna. Det är under rikssnittet som är 10,8 procent.

Av kristdemokraternas ordinarie 14 ledamöter är en ledamot "ung" (30+). Det är på tok för lite. De flesta av våra ledamöter är 50-60 år. Vi har tre ledamöter som är runt 40-strecket och två som är pensionärer.

Tyvärr är det inte bara vårt parti som har en skev åldersfördelning. Här har alla partier en läxa att göra inför nästa val.

Inför valet 2002 presenterades kristdemokraternas landstingsråd som landstingets yngsta landstingsråd. Då hade hon precis fyllt 60 år! Nu har det skett en viss föryngring, då det yngsta landstingsrådet är 51 år...

Hur tänkte "Blondinbella"?!?

Idag är det en intervju med "Blondinbella" i JP. Hon får svara på ett antal kortfrågor där hon ska välja mellan två alternativ. I valet mellan Vänsterpartiet-Sverigedemokraterna, väljer hon Sverigedemokraterna! Trodde inte att någon offentlig person ville ge detta parti ens ett uns av erkännande. Inte ens i kortfrågor med två alternativ. Hur resonerade hon? Hennes svar är extra beklämmande då hon har blivit en förebild för tusentals unga tjejer.
För mig är det en gåta att man kan välja ett parti som inte står för alla människors lika värde före ett parti som gör det. Men valet kanske inte var så konstigt med tanke på att "Blondinbella" är MUF:are och moderaternas hållning i integrationsfrågorna är en tydlig flirt med sverigedemokrater...

Tyvärr kan jag inte länka till artikeln då JP inte har någon nätupplaga.

Studiebesök på Ryhov

Idag har jag tillbringat dagen på Ryhov och medicinkliniken. Inte som patient, utan som politiker på studiebesök. Förmiddagen tillbringade jag på "Hjärtavdelningen" och fick följa med en kardiolog i hans arbete. Det var dock väldigt lugnt, inte en enda patient fanns på HIA under den tid jag var där. Desto mer tid hade han till att informera mig om verksamheten. Intressant att få veta mer om hjärtverksamheten på Ryhov och vad som kan utvecklas.
Eftermiddagen var jag på lungmedicin och fick följa en sjuksköterska i hennes arbete på avdelningen.

Stort tack till alla som tagit sig tid att ta hand om mig och berätta om verksamheten!

Nästa klinik att besöka är kirurgen. Det kan bli väldigt intressant för jag fick frågan inför besöket om jag tål blod...

Förhoppningsvis finns det möjlighet att fortsätta med dessa studiebesöksdagar nästa år. Det finns flera kliniker som jag skulle vilja tillbringa en dag på för att lära mig mer om deras verksamhet.

Sen debatt om jäv

En lite sen och märklig debatt om jäv har uppstått kring Kulturutredningen. Den är ju inne i sitt slutskede nu. Varför har man inte väckt frågan om jäv tidigare?
Det är Eva Swartz, ordförande för Kulturutredningen, som oppositionen i Kulturutskottet är kluven inför. De menar att hon har dubbla roller. Man kan ju fråga sig varför man då inte ställer samma fråga om jäv kring ledamoten Birgitta Englin som är vd för Riksteatern, en av de verksamheter som verkligen diskuteras i utredningens arbete?